Rönninge hemvärnsområde 1940-1945 (Del 2)

Organisation

Rönninge hemvärnsområde, som tillhörde Södertörns hemvärnskrets, omfattade Salems socken med Rönninge samhälle och Grödinge socken med Uttrans samhälle. Gränserna för hemvärnsområdet var då detsamma som för Salems respektive Grödinge hemvärnsområden idag (1981), med undan­tag för Bockholmssätra i norr, som då tillhörde Ekerö, och södra Näslandet i Grödinge som då tillhörde Ekerö hemvärn, vars norra gräns sammanföll med Hörningsholms dåvarande norra gräns.

Ragnar Hedlund, Gunnar Eriksson, Andersson, Gerhard Larsson, Arnold Eriksson, Fast, samt några andra okända hemvärnsmän utanför församlingshemmet vid Grödinge Kyrka. Foto: Grödinge hembygdsförening.

Hemvärnsområdets stabsplats och förråd placerades under de två första åren i hemvärnschefens bostad. Från 1943 flyttades förrådet till Stembacka i Rönninge. Stabsplatsen låg under hela 1940-talet kvar på Sjögläntan i Rönninge, men var under krigsåren utökad med en expedition i Rönninge municipalsamhälles lokal i Fricks hus intill Rönninge station. För hemvärnsmännen från Viksberg i nordväst till Viad i söder innebar detta långa resor, oftast på cykel som då var enda fordonet. 

Till adjutant förordnades Stig Enander i Uttran och sedan denne avancerat till ställföreträdare blev Gösta Berggren i Stenbacka adjutant. Gösta Berggren blev ställföreträdare för hemvärnschefen  när Stig Enander sedermera blev hemvärnschef i Grödinge hemvärns­område. 

Hemvärnsstyrkan delades upp i fyra plutoner, varav två i Salem och två i Grödinge.

1:a plutonen i Salem

Plutonchef Carl Hurtig Viksberg Inspektor f.d. stamanst.
Gruppchef Sven Carlsson Vreten Lantbrukare f.d. stamanst.
Gruppchef Carl Engqvist Lillsved Lantbrukare
Gruppchef K J Engberg Bergaholm Lantarbetare f.d. stamanst.
Gruppchef Hilding Hultgren Vällinge Arrendator

2:a plutonen i Rönninge

Plutonchef Gunnar Carlsson Gunnebo f.d. polisman
Gruppchef Ludvig Wallander Hällen Snickare f.d. stamanst.
Gruppchef Eskil Dahlberg Tjället Ingeniör
Gruppchef Nils Eriksson Odinslund Handlare
Gruppchef Erik Läck Rönninge Trädgårdsmästare

3:e plutonen i Grödinge

Plutonchef Hjalmar Johansson Rosenberg Lantbrukare f.d. stamanst.
Gruppchef Herman Wirell Tyttinge Lantbrukare
Gruppchef Gustaf Bohman Ensta Lantarbetare f.d. stamanst.
Gruppchef Fritz Bergin Uttran Ingeniör
Gruppchef Sven Skårman Uttran

4:e plutonen i Grödinge

Plutonchef Ruben Andersson Solberga Lärare i Solberga & Uringe
Gruppchef Ragnar Hadlund Hummeltorp Lantbrukare
Gruppchef Tore Lindroth Rosenhill
Gruppchef Erik Fasth Grödinge
Gruppchef Sixten Fredin Kagghamra Inspektor

Denna organisationsform bestod fram till dess Grödinge blev eget hemvärnsområde. 

Redan i starten 1940 undrades över vilka orsaker som låg till grunnd för att detta stora hemvärnsområde, från Mälaren i norr till Himmerfjärden i söder, skulle heta Rönninge hemvärnsområde. Det tillskrevs brådskan i början av 1940. Hemvärnsmännen som bodde i de s.k. sockendelarna höll styvt på att området istället borde heta Grödinge eller Salems hemvärnsområde. Rönninge och Uttran voro ju endast små samhällsbildningar kring järnvägsstationerna som låg inom socknarna. Redan då fanns en fungerande förtroendenämnd och 

på hemvärnsmännens uppdrag tog då hemvärnschefen upp saken med försvarsområdesbefälhavaren i slutet av 1942. I mitten av 1943 ändrades namnet genom ett diplomatiskt beslut till Grödinge-Salems hemvärnsområde. Så blev alla nöjda, trodde vi. 

Under 1944 anförde ställföreträdaren, Stig Enander i Uttran, som alltså bodde inom Grödinge socken, att Grödinge borde vara eget hemvärnsområde. Motiveringen var att hela sjön Uttran skilde Salem och Grödinge och att denna omständighet försvårade kontakterna och att man inte hörde geografiskt ihop. Det blev mycket skrivande om detta åt alla håll, men breven i Salem är dessbättre brända för längesedan. De två plutoncheferna i Grödinge ville absolut inte att området skulle delas. Emellertid drevs frågan hos försvarsområdesbe­fälhavaren och denne beslöt att dela Grödinge-Salems hemvärnsområde.

Salems hemvärnsormåde fortsätter fr. o. m. januari 1945 med Tore Cedergren som hemvärnschef och Gösta Berggren, Stenbacka, som ställ­företrädare och med tidigare ordinarie befäl och hemvärnsmän.

Grödinge hemvärnsområde uppstår nu från samma datum med Stig Enander i Uttran som hemvärnschef. I slutet av 1940-talet minskar verksamheten i Grödinge för att sedan ligga helt nere i minst 20 år fram till 1975 då det återuppstår.

Del 1 – Start och rekrytering Del 6 – Ungdomsverksamheten
Del 2 – Organisation Del 7 – Hemvärnets stridsskola i Vällinge
Del 3 – Krigsuppgifter Del 8 – Salems och Grödinges lottakårer
Del 4 – Utrustning
Del 5 – Utbildning