Organisation
Rönninge hemvärnsområde, som tillhörde Södertörns hemvärnskrets, omfattade Salems socken med Rönninge samhälle och Grödinge socken med Uttrans samhälle. Gränserna för hemvärnsområdet var då detsamma som för Salems respektive Grödinge hemvärnsområden idag (1981), med undantag för Bockholmssätra i norr, som då tillhörde Ekerö, och södra Näslandet i Grödinge som då tillhörde Ekerö hemvärn, vars norra gräns sammanföll med Hörningsholms dåvarande norra gräns.
Hemvärnsområdets stabsplats och förråd placerades under de två första åren i hemvärnschefens bostad. Från 1943 flyttades förrådet till Stembacka i Rönninge. Stabsplatsen låg under hela 1940-talet kvar på Sjögläntan i Rönninge, men var under krigsåren utökad med en expedition i Rönninge municipalsamhälles lokal i Fricks hus intill Rönninge station. För hemvärnsmännen från Viksberg i nordväst till Viad i söder innebar detta långa resor, oftast på cykel som då var enda fordonet.
Till adjutant förordnades Stig Enander i Uttran och sedan denne avancerat till ställföreträdare blev Gösta Berggren i Stenbacka adjutant. Gösta Berggren blev ställföreträdare för hemvärnschefen när Stig Enander sedermera blev hemvärnschef i Grödinge hemvärnsområde.
Hemvärnsstyrkan delades upp i fyra plutoner, varav två i Salem och två i Grödinge.
1:a plutonen i Salem
Plutonchef | Carl Hurtig | Viksberg | Inspektor f.d. stamanst. |
Gruppchef | Sven Carlsson | Vreten | Lantbrukare f.d. stamanst. |
Gruppchef | Carl Engqvist | Lillsved | Lantbrukare |
Gruppchef | K J Engberg | Bergaholm | Lantarbetare f.d. stamanst. |
Gruppchef | Hilding Hultgren | Vällinge | Arrendator |
2:a plutonen i Rönninge
Plutonchef | Gunnar Carlsson | Gunnebo | f.d. polisman |
Gruppchef | Ludvig Wallander | Hällen | Snickare f.d. stamanst. |
Gruppchef | Eskil Dahlberg | Tjället | Ingeniör |
Gruppchef | Nils Eriksson | Odinslund | Handlare |
Gruppchef | Erik Läck | Rönninge | Trädgårdsmästare |
3:e plutonen i Grödinge
Plutonchef | Hjalmar Johansson | Rosenberg | Lantbrukare f.d. stamanst. |
Gruppchef | Herman Wirell | Tyttinge | Lantbrukare |
Gruppchef | Gustaf Bohman | Ensta | Lantarbetare f.d. stamanst. |
Gruppchef | Fritz Bergin | Uttran | Ingeniör |
Gruppchef | Sven Skårman | Uttran |
4:e plutonen i Grödinge
Plutonchef | Ruben Andersson | Solberga | Lärare i Solberga & Uringe |
Gruppchef | Ragnar Hadlund | Hummeltorp | Lantbrukare |
Gruppchef | Tore Lindroth | Rosenhill | |
Gruppchef | Erik Fasth | Grödinge | |
Gruppchef | Sixten Fredin | Kagghamra | Inspektor |
Denna organisationsform bestod fram till dess Grödinge blev eget hemvärnsområde.
Redan i starten 1940 undrades över vilka orsaker som låg till grunnd för att detta stora hemvärnsområde, från Mälaren i norr till Himmerfjärden i söder, skulle heta Rönninge hemvärnsområde. Det tillskrevs brådskan i början av 1940. Hemvärnsmännen som bodde i de s.k. sockendelarna höll styvt på att området istället borde heta Grödinge eller Salems hemvärnsområde. Rönninge och Uttran voro ju endast små samhällsbildningar kring järnvägsstationerna som låg inom socknarna. Redan då fanns en fungerande förtroendenämnd och
på hemvärnsmännens uppdrag tog då hemvärnschefen upp saken med försvarsområdesbefälhavaren i slutet av 1942. I mitten av 1943 ändrades namnet genom ett diplomatiskt beslut till Grödinge-Salems hemvärnsområde. Så blev alla nöjda, trodde vi.
Under 1944 anförde ställföreträdaren, Stig Enander i Uttran, som alltså bodde inom Grödinge socken, att Grödinge borde vara eget hemvärnsområde. Motiveringen var att hela sjön Uttran skilde Salem och Grödinge och att denna omständighet försvårade kontakterna och att man inte hörde geografiskt ihop. Det blev mycket skrivande om detta åt alla håll, men breven i Salem är dessbättre brända för längesedan. De två plutoncheferna i Grödinge ville absolut inte att området skulle delas. Emellertid drevs frågan hos försvarsområdesbefälhavaren och denne beslöt att dela Grödinge-Salems hemvärnsområde.
Salems hemvärnsormåde fortsätter fr. o. m. januari 1945 med Tore Cedergren som hemvärnschef och Gösta Berggren, Stenbacka, som ställföreträdare och med tidigare ordinarie befäl och hemvärnsmän.
Grödinge hemvärnsområde uppstår nu från samma datum med Stig Enander i Uttran som hemvärnschef. I slutet av 1940-talet minskar verksamheten i Grödinge för att sedan ligga helt nere i minst 20 år fram till 1975 då det återuppstår.