Järna hemvärnskrets 1940-1943

Det har varit problematiskt att finna dokumentation efter Järna hemvärnskrets och det två ingående hemvärnsområdena. Lyckligtvis finns en liten del protokoll bevarade i Södertäljes föreningsarkiv, det är dock oklart om dessa är kompletta. I krigsarkivets bestånd har jag endast funnit några få handlingar inom Stockholms försvarsområdes hemvärnsavdelning samt i beredskapsverket. Några ledtrådar har också gått att finna i Södertälje hemvärns arkiv gällande den del av Västertälje och Tveta som från början tillhörde Järna hemvärnskrets.  

Kretsen ingick som en av fem inom Stockholms inskrivningsområde. Omfattningen var den del av Öknebo landsfiskaldistrikt som låg väster om Södertälje kanal. Ursprungligen fanns inom kretsen två hemvärnsområden, nämligen Västertälje hvo (efter oktober 1941 kallat Turinge hvo) och Vårdinge hvo. Södertälje stad och Östertälje landskommun tillhörde vid den här tiden och fram till början av 1943 Södertörns hemvärnskrets.

Hemvärnskretsbefälhavare

Hemvärnskretsbefälhavaren, som jag fortsättningsvis benämner som kretschef, var även självskriven som ordförande i nämnden.

1940 – 31/9 1941 Johan Magnus Bernström (senare kretschef i Södertälje hemvärnskrets).

Direktör Johan Magnus Bernström var född 22 oktober 1884 och bodde i Vidbynäs, Nykvarn. Han avled år 1959. Utbildade sig på krigsskolan under åren 1906-1907 till officer på stat.Därefter arbetade han i USA och senare som konstruktör vid SKF i Paris. Under åren 1919-1928 var han vice vd för Arabia porslinsfabrik i Helsingfors.Under dessa, ca 8 år, var han chef för Gammelstadens Skyddskår av Södra Nylands distrikt i Finland. Han förordnades av milbef den 8 juni 1940  som hemvärnskretsbefälhavare, men på grund av att han skulle flytta till Tullinge slutade han i september 1941. Genom enhälligt beslut i nämnden valdes godsägaren Arvid Broms till ny hemvärnskretschef. Broms var hemvärnschef i Vårdinge hemvärnsområde som efter att han avancerat som kretschef ersattes av Åke Ulenius.

1/10 1941 – 28/2 1943 Gustaf Arvid Broms (senare hemvärnschef i Över-Ytterjärna hvo).

Arvid var född 1892 i Stockholm. Förutom aktiviteterna inom hemvärnet var han bl. a. ledamot av kommunfullmäktige och taxeringsnämnd i Ytterjärna socken.  Han var senare hemvärschef i Över-Ytterjärna hemvärnsområde fram till sin död 1950.

 

Kretsnämnd

Kungl. Maj:ts Befallningshavande i Stockholms län (motsvarande dagens regering) förordnade den åttonde juli 1940 en hemvärnskretsnämnd för Järna hemvärnskrets. Nämnden bestod för övrigt av följande personer som även var representanter för skyttet, kommunerna, luftskyddet och landstormen:

Källa: Porträttgalleri från Södermanland, 1934.

Landstingsmannen Linus Ek ifrån Mölnbo.

Föddes 30 maj 1887 i Frustuna. Han var bl. a landstingsman.

 

 

 

 

 

Källa: Porträttgalleri från Södermanland, 1934.

Salsmästaren, Carl Gustaf Hagström ifrån Nykvarn.

Föddes 6 juni 1879 i Stockholm. Han var Salsmästare vid Nykvarns pappersbruk.

 

 

 

 

Arrendatorn i Järna Per Persson.

Kommunalnämndsordföranden i Turinge Thure Holmgren.

Fabrikören Alfred Högbom i Järna.

Första sammanträdet hölls en torsdagskväll den tolfte september 1940 i församlingshuset i Järna. Man ser i det tre sidor långa protokollet att strukturerna och upplägget var väl ordnat redan i från början.

 

Hemvärnsområdesnämnder

Arméchefen hade vid sin sida ett hemvärnsråd och kretsbefälhavarna en kretsnämnd. Kretschefen Bernström tyckte därför att varje hemvärnsområde borde införa en liknande, dels för områdesbefälhavaren själv men mest för hemvärnsmännen inom området, som skulle ge dem inflytande och en starkare förankring i hembygden. Bernströms resonemang var att byggandet av ett stabilt hemvärn borde ske på samma sätt som all annan byggnadsverksamhet, nämligen nedifrån och uppåt. Varje hemvärnschef skulle därför instifta författningar till hemvärnsområdesnämnder bestående av fem ordinarie hemvärnsmän i varje. Endast ordinarie hemvärnsmän inte reservhemvärnsmän eller befäl. Hemvärnschefen skulle vara självskriven ordförande.

 

Utbildning

Utbildning av gruppchefer och hemvärnsmän startade i slutet av september 1940. Redan den 29 september genomfördes den första övningsdagen när grupperna var sammansatta områdesvis. Luftskyddsledaren i Nykvarns luftskyddsdistrikt och disponenten på Nykvarns bruk, Ernst Ernstler ställde sina bilar till förfogande för den befälskursen som var i Nykvarn samt lät kretschefen använda en bil för sina tjänsteresor inom kretsen.

 

Utrustning

Utrustningen från militära håll var från början, likt i andra kretsar mycket sparsam. Endast överdragsuniform och vapen med tillbehör. Övrig utrustning behövdes därför skaffas på annat sätt. Stockholms Läns Rusthåll bidrog med en summa på 1 200 kr. För att inte slita ut uniformen i förtid behövde man köpa in grova kängor och arbetskläder, med hänsyn till de arbeten som hemvärnsmännen skulle utföra som t. ex. vägspärrar. Bara det skulle kosta runt 8 000 kr enligt kretschefens beräkningar. Nämnden beslutade därför att man skulle föreslå de sex kommunerna som låg inom kretsen att uttaxera fem öre per skattekrona under 1941 för att stödja hemvärnet inom kretsen. Man hade också en förhoppning om att få in frivilliga bidrag.

Kyrkoherde Olof Holm. Källa: Porträttgalleri från Södermanland, 1934.

Kyrkoherden i Turinge, Olof Holm startade på eget initiativ en insamling inom Västertälje hemvärnsområde. Kretsnämnden var visserligen tacksam för hans initiativ, men i protokollet framstår det som att man inte var särskilt positiva, då det i viss mån ansågs vara skadligt för en kommande permanent understödsverksamhet. Detta på grund av att kyrkoherdens insamling var av utpräglad engångskaraktär.

För skänkta medel inköptes i slutet av 1940 arméns skidor, bindningar och skidkängor av senaste modell. Hemvärnsmännen fick själva betala 20 kr och resterande 20,25 kr bekostades av hemvärnet. Denna utrustning var respektive hemvärnsmans egendom och redovisades inte i persedelrullorna.

Spadar och Yxor köptes från Arméns förråd, tre spadar och två yxor till varje hemvärnsgrupp. Till kretschefen och hemvärnscheferna införskaffades pistoler av armémodell. Och slutligen 22 stycken förstklassiga fältkikare.

I mitten av år 1941 hade totalt 11 500 kronor skänkts från olika håll varav 11 000 kr redan förbrukats. Huvuddelen av gåvomedlen, nära 7 000 kr hade samlats in genom Olof Holms kraftiga aktion, 2 000 från Stockholms läns rusthåll. Ca 1 800 kr hade beviljats från Turinge, Tveta, Vårdinge kommuner samt ca 700 kr från anordnade fester.

Pengarna hade använts till löpande utgifter för expedition, övningar, kurser, ammunition och smärre vapeninköp.  Färdiga snödräkter till två hemvärnsgrupper samt kartfodral och Silvakompasser till samtliga befäl. Även en skrivmaskin köptes in till kretschefens expedition.

Vid årsskiftet 1941-1942 skulle kretsen få komplettering i sin utrustning från centralt håll. Nya bättre uniformer, kappor, vintermössor, stålhjälmar, ksp, kg och sjukvårdsmateriel, vilket gjorde att den ytterligare utrustning som behövdes var spräng- och tändmedel, transportkärror, pulkor, ammunition och vaktpälsar.

Länsstyrelsen lämnade förteckning över de gengasbilar som fanns registrerade inom kretsen, och samarbete med respektive fordonsägare inleddes för att täcka hemvärnets transportbehov i händelse av krigsfara.

 

Öknebo rusthåll

Kommunalnämndsordföranden Thure Holmgren var initiativtagare till bildandet av rusthållet. Agronomen Harald Westerström Visbohammar, Gnesta utsågs i mars 1941 som Järna hemvärnskrets representant i förvaltningsnämnden för skänka gåvor. Han var sammankallade ledamot i det nybildade Öknebo Rusthålls interimsstyrelse och valdes sedermera till ordförande. Rusthållet hade en representant i de olika kommunerna som distribuerade ett upprop med förtryckt inbetalningskort inom sina kommuner.  Läget mot slutet av juni 1941 var 165 medlemmar.

Kommuner

inom Järna hemvärnskrets

Antal medlemmar

juni 1941

Vårdinge 75
Överjärna 47
Ytterjärna 18
Tveta 14
Västertälje 9
Turinge 2

Det nystartade rusthållet skulle framledes ta hand om ekonomin som fram till nu hade varit ett betungande arbete för kretschefen.

 

Försvars och skyddsställningar

J M Bernström hade hösten 1940 räknat ut att det skulle gå åt ca 10 000 timmar bara för att ordna försvarsställningar och vägspärrar. Då minst hälften av hemvärnsmännens kontrakterade tid på 50 timmar skulle användas till militär utbildning skulle det med resterande tid innebära mer än två och ett halvt år innan dessa arbeten var fullbordade. Därmed var man beroende av att hemvärnsmännen ställde upp frivilligt utöver den kontrakterade tiden.

Det var viktigt att i ett tidigt skede skapa goda relationer med mark- och skogsägare. Mycket virke skulle gå åt till vägspärrar och skyddsställningar och några medel till att köpa in detta fanns ju inte. Man hoppades på förstående och tillmötesgående markägare, kring de behov som fanns för hemortens och landets försvar.

Redan i december 1940 hade timmer till alla planerade vägspärrar inom Västertälje lämnats som gåva från respektive markägare och forslats till spärrarnas plats. För Broms och Vårdinge hemvärnsområde hade det däremot gått sämre, då de fått avslag på sina förfrågningar till markägarna, som gjorts av respektive gruppchef.

Hösten 1942 rapporterade kretschefen till sina överordnade i Stockholm att det fanns 18 spärrar enligt nedanstående uppgifter:

Hvo 1:1 Vårdinge

Spärr Placering Status
21 Balsberga v Mölnbo Rest. Ketting saknas.
20 NNW jvg-landsvägskorsningen vid Mölnbo Timmer huggna, ej rest. Ketting saknas.
17 Bron ”ä” i Överjärna Rest. Ketting saknas.
16 Nykvarn uti Öfver-Järna. Rest. Ketting saknas.
15 Bron ”n” i Sandbrink Timmer o ketting saknas.
14 Bron Tällebro uti Öfver-Järna Rest. Ketting saknas.
19 Pilkrog, stora landsvägen uti Ytter-Järna Rest. Ketting saknas.
18 Pilkrog, vägen mot Järna station Timmer o ketting saknas.

Hvo 1:2 Turinge

Spärr Placering Status
1 Ö ”r” i tegelbruk, Turinge Rest. Ketting saknas.
2 Bron S kvarnen Sundsör Rest. Ketting saknas.
3 Passet SW Sundsör Rest. Ketting saknas.
4 NW stora vägskälet Nykvarn Rest. Ketting saknas.
5 Bron vid Turinge kyrka Rest. Ketting saknas.
6 S vägskälet Turinge – Nykvarn Fullt färdig.
7 Kvarnbron Ö prästgården Fullt färdig.
8 Bron SSW pkt 19, 24 Rest. Ketting saknas.
10 Vägskälet S cementfabrik Rest. Ketting saknas.
13 Passet Yngern-Vällingen Timmer o ketting saknas.

Man ser att spärrarna var långt i från fullständiga. Kretschefen Broms skrev till sina överordnande i Stockholm att bommar till fem av spärrarna saknades inom Turinge hemvärnsområde samt att:

 

Samtliga spärrar synas vara utförda av allt för klent material för att motsvara ändamålet, får jag härmed vördsamt hemställa att denna detalj i hemortsförsvaret benäget upptagas till omprövning.

 

Förråd

Kretschefen hade juni 1941 förhoppning om att respektive kommun skulle kunna upplåta lämpliga lokaler i pensionärsorganisationens byggnader. Vårdinge hemvärnsområde hade en depå i den fd. kyrkskolan i Järna där man förvarade intendenturmateriel (kläder, livsmedel m.m). Man hade också i början förråd för tygmateriel (vapen, amunition, fordon, signalmateriel m.m) i Över-Järna tillsammans med ortens luftskydd som senare flyttades till kyrkskolan.

 

Järna hemvärnskrets upphör

Kretschefen Broms fick från sina överordnade i Stockholm en försvarsområdesorder daterat 26 oktober 1942, att ändring skulle ske i kretsindelningen, vilket resulterade i att den nya kretsen, Södertälje hemvärnskrets från den första oktober skulle innehålla Vårdinge, Turinge, Södertälje och Rönninge hemvärnsområden. Ändringen var provisorisk i väntan på Kungligt beslut.

Broms konstaterar följande i kretsnämnden kallelse inför sammanträde den första december 1942.

Häraf framgår att Järna hvk redan den 1/10 1942 upphört och att samtidigt dess hvo ingått i det föreslagna Södertälje hvk. Några vidare order ang. denna hvk, dess sammansättning, befäl m.m. har hittills icke ingått till befälhafvaren för Järna hvk. Södertälje hvk synes icke hafva trädt i funktion.

Han och kretsnämnden ansåg att de trots delningen av kretsen var beslutföra, då den nya kretsen ännu inte var funktionerande.

Efter sammanträdet i december förefaller det som att kretsen upphör. Lennart Nilsson, fd. chef för Stockholms centrala hemvärnskrets samlade under slutet av nittiotalet in uppgifter till en historik över hemvärnet inom Stockholms försvarsområde för tiden 1940-1998.  Där anges att Järna hemvärnskrets upphörde den sista februari 1943, vilket stämmer väl, då den nya indelningen av hemvärnskretsar fastställdes att gälla from sjunde februari 1943.