Spärrballonger på vift

En svärm på 120 stycken Engelska spärrballonger drev under hösten 1940 över nordsjön och in över södra sverige. Dessa orsakade omfattande skador på telefon- och kraftledningar. 

Gasfyllda spärrballonger användes i England och Tyskland som en form av luftförsvar mot lågflygande fientligt flyg. Man tvingade med dessa upp angriparen på hög höjd, för att göra det svårare att träffa med sina bomber. Natten till den 18 september 1940 slet sig ett flertal av dessa ballonger lösa av en kraftig vindby.

ballong01

Ballongerna som passerade Södertälje orsakade flera korta strömavbrott när deras stållinor fick kontakt med kraftledningarna. Senare blev det också ett större avbrott som även stoppade produktionen hos stadens industrier, när den stora ledningen mellan Strängnäs och Södertälje slets sönder av ballongens släpande stålwire.

En ballong fastnade i en ledningsstolpe vid Fräcksta i Sorunda. Militären försökte skjuta sönder den med gevär, men misslyckades. Man kallade då in två ”flygmaskiner” som attackerade ballongen med kulspruteeld, dock utan önskat resultat. Det hela slutade med att man fick ta hjälp av en traktor, och dra ner den silvervita stora ballongen med sin 1 200 meter långa stålwire. Den oskadliggjorda ballongen skulle sedan skickas till AB Bofors för att där tas omhand.

I en tidigare hemligstämplad militär rapport framgår det att det var Lv 50 L1 (luftvärnsförband i Nynäshamn) som tog hand om ballongen som var märkt på följande sätt:

S/L   Z – G / M A R K – I /
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. A I D – 1 5 K .
. . . . . . . . . . . . 
29.  6.  40.

Det var inte riskfritt att ta hand om ballongerna, flera olyckor med dödlig utgång inträffade i Sverige. Bland annat i Bygdeå där en spärrballong fastnat i skogarna mellan Dalkarlså och Ratuvik. Medan man höll på att ta ner ballongen slog blixten ned varpå en person dödades och tre skadades. Arméstaben skriver därför i sina förhållningsregler att man vid åskväder ska iaktta största försiktighet då åskan ofta slår ner i ballongen. Dessutom var gasen farlig att andas in, och mycket brandfarlig.

Efteråt var det många som förundrades över att det svenska försvaret inte hade lyckats stoppa dessa ballonger innan de orsakat sådan skada. Försvarsstaben förklarade att man varken ville använda brandammunition eller luftvärnseld mot ballongerna med hänsyn till civilbefolkningen. Tyskarna t. ex. hade å sin sida med hjälp av luftvärnet oskadliggjort en stor mängd, och därmed undvikt skador.

 

Det vill synas som om vår militära ledning bort visa litet mera aktivitet och snabbhet i besluten än vad som nu kom till synes.

Södertälje tidning, den 20 september 1940

Illustrationerna i artikeln kommer i från skriften Handledning vid omhändertagandet och bärgandet av spärrballonger från 1941.

Innehållet som publiceras på Södertäljes Beredskap omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar ansvarar själv för det du skriver.