Planerad utrymning

Efter kriget var en av de viktigaste civilförsvarsåtgärderna utrymning. I vissa sannolika militära operationsområden planades invasionsutrymning, och vid radioaktiv beläggning hade såkallad radiakutrymning tillkommit i planeringen.

utr_1965

Statens möjlighet att ta egendom i anspråk vid krig eller krigsfara.

Ett exempel på det är den då kommunägda Ekeby gård i Ytterenhörna som 1952 var planlagd av länsstyrelsen i Södermanland att vid krig eller krigsfara kunna tas i anspråk av civilförsvarschefen i Strängnäs civilförsvarsområde som internatförläggning. Nyttjanderätten omfattade inkvartering i tio rum och ett kök i huvudbyggnaden och flygelbyggnaderna.

ekebygård_1952

Planer för utrymning under 1960-talet

Omkring 1960 såg utrymningsplaneringen för Södertälje civilförsvarsområde på följande sätt. För det första skulle en så kallad beredskapsutrymning kunna genomföras av alla som inte förvärvsarbetade, dessa omfattade ca 50% av befolkningen. Som komplement planerades också omflyttning av de kvarvarande så att de under fritiden skulle vistas i mindre riskabla ytterområden.

Som ett andra steg planerades slutlig utrymning. Den skulle omfatta alla förvärvsarbetande som inte absolut behövde stanna inom utrymningsorten. Inom Stockholms län var det endast Södertälje och Arlanda som planlades för denna slutliga utrymning.

Utrymningarna skulle kunna genomföras om tid stod till förfogande i lugn takt, eller som snabbutrymning och så krävdes. I det fallet skulle beredskaps- och slutgiltig utrymning kunna genomföras samtidigt på cirka 1 1/2 dygn. I samband med dessa utrymningar skulle stora krav ställas på de kommuner som skulle vara mottagare för denna utrymmande befolkning. Med undantag för militära skyddsområden, skyddsrumsbyggnadsområden och utrymningsorter var samtliga kommuner inom länet avsedda att utnyttjas för inkvartering. Om utrymningen skulle kunna genomföras i lugn takt under tre till fyra veckor skulle inkvarteringen ske varaktigt, och kommunernas befolkning skulle under denna tid öka maximalt till två gånger fredsbefolkningen.

Genomförs utrymningarna som snabbutrymning måste på grund av bristande transportkapacitet de utrymmande inkvarteras nära utrymningsorten. Dessa kommuner skulle då tillfälligt inkvartera fem till sju gånger den normala fredsbefolkningen. Avsikten var att den tillfälliga inkvarteringen skulle vara kortfristig, och att vidaretransport så snart det var möjligt skulle ske till områden med varaktig inkvartering. Av de utrymmande, som varaktigt inkvarterades inom kommunen skulle vissa tas emot på internat. Dessa internat upprättades och drevs under de tre första dygnen av civilförsvarschefen, därefter skulle ansvaret övergå till kommunen.

I kommuner med modern höghusbebyggelse och normalskyddsrum beräknades att antalet kvarvarande skulle bli något högre än vad som var planerat.

utr_1960

Kommunalförvaltningen hade vid tiden 1960 utarbetat en organisationplan för personalorganisationen under beredskaps- och krigstillstånd. För Hamnkontoret hade en särskild plan utarbetats till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Innehållet som publiceras på Södertäljes Beredskap omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar ansvarar själv för det du skriver.