Lv 56, L 1 (Lv 431 Fo 44) – Luftvärnsställning Blå backe

En av stadens fem luftvärnsställningar var placerade på berget Blå backe, även kallat Astraberget, eftersom det låg nära Astras fabriker. Benämningen under kriget var lv 56, och ändrades senare till lv 431. Där tjänstgjorde ett femtiotal soldater och officerare som var beredda på att det värsta skulle hända.  Det hela har sin början under våren 1940, då IV. militärområdet kontaktade kommunen …

Läs merLv 56, L 1 (Lv 431 Fo 44) – Luftvärnsställning Blå backe

Atomskyddsutställningen 1959

Under fem dagar i början av december 1959 arrangerade Södertäljeortens Civilförsvarsförening, Sveriges Civilförsvarsförbund, Försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi tillsammans en utställning i skyddsrummet, Badparken och i Societetssalongen. Man ville enligt pamfletten visa och lära allmänheten hur de skulle skydda sig vid ett atombombsanfall. Bl a berättades att ett vanligt källarutrymme i en villa skulle ge ett ganska gott strålningsskydd, …

Läs merAtomskyddsutställningen 1959

Krigsbroar över kanalen

Om landsvägs- eller slussbron hade fördärvats fanns under kriget en strategi att kunna bygga upp två reservbroar på beställning av platsbefälhavaren. Det var hamnkapten Tor Carlsson och hans anställda som skulle utföra förbindelsen.   Bägge broarna skulle byggas upp efter samma princip. En träbro byggd på färjor och pråmar, som skulle förankras och stagas med wire och tågvirke även grova …

Läs merKrigsbroar över kanalen

Södertäljes spärrförsvar under kriget

Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …

Läs merSödertäljes spärrförsvar under kriget

Enskilda skyddsrum under kriget

Varje byggnad inom Södertälje luftskyddsort som innehöll minst tolv eldstäder fördelade på tre lägenheter eller byggnad av motsvarande storlek skulle enligt skyddsrumslagen förses med skyddsrum. Luftskyddsinspektionen framhöll att det var önskvärt att även de som inte hade laglig skyldighet också utförde ett splitterskyddat utrymme inom byggnaden. Det handlade om att ordna splitterskydd för dörrar och fönster och en reservutgång. …

Läs merEnskilda skyddsrum under kriget

Offentliga skyddsrum under kriget

De flesta offentliga skyddsrum var under kriget anordnade som splitterskydd av betongrör och som skyddsvärn. Luftskyddsinspektionen ville att de provisoriska skyddsvärnen, när det var möjligt, successivt skulle bytas mot normalskyddsrum i befintliga byggnader. Luftskyddsinspektionen besiktigade under hösten 1942 skyddsrummet i kvarteret Tratten nummer fem. En av skyddsrummets begränsningsväggar var av trä, och de anmodade därför att den istället skulle utföras av …

Läs merOffentliga skyddsrum under kriget

Södertälje sjukhus verkskydd

Redan 1938 hade Södertälje länslasarett planlagt industriluftskydd. I en betydligt senare upplaga av sjukhusets verkskyddsplanering (1979) ser man att ledningen bestod av 10 personer. Där ingick sjukhusdirektören som tillika var verkskyddschef, sedan hade man organiserat två verkskyddsledare, tre expeditionsbiträden, tre ordonnanser och en fordonsförare. Totalt var det 40 personer som skulle engageras i sjukhusets verkskydd.  Som uppehållsplatser grupperade man …

Läs merSödertälje sjukhus verkskydd

Allmänt om verkskydd

Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall.  Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar …

Läs merAllmänt om verkskydd

Skyddsrum för 2 500 personer

På länsstyrelsen inrådan gjordes i november månad år 1950 en planläggning över platser inom Södertälje stad, där fullträffsäkra skyddsrum skulle kunna förläggas. De tilltänkta skyddsrummen graderades efter angelägenhetsgrad, varvid ett skyddsrum i kvarteret Biet ansågs vara mest angeläget efter att byggnadskontoret genomfört geologiska undersökningar, borrningar med mera. Kravet på skyddsrummet var att det skulle kunna erbjuda plats för 2 …

Läs merSkyddsrum för 2 500 personer

Allmän drivmedelsransonering

Bensinransoneringen infördes vid andra världskrigets utbrott. All bensin och diesel skulle öronmärkas till försvaret och andra samhällsviktiga funktioner. Redan 1940 har bensinen praktiskt taget helt ersatts av gengas. Gasen fick man genom förbränning av trä eller kol i ett speciellt gengasaggregat som monterades på bilar och traktorer för att hålla transporter och jordbruket igång. Efter krigets slut i maj …

Läs merAllmän drivmedelsransonering