Lv 56, L 1 (Lv 431 Fo 44) – Luftvärnsställning Blå backe

En av stadens fem luftvärnsställningar var placerade på berget Blå backe, även kallat Astraberget, eftersom det låg nära Astras fabriker. Benämningen under kriget var lv 56, och ändrades senare till lv 431. Där tjänstgjorde ett femtiotal soldater och officerare som var beredda på att det värsta skulle hända. 

Det hela har sin början under våren 1940, då IV. militärområdet kontaktade kommunen och meddelade att man planerade att anordna luftförsvar på bergshöjden intill Turingevägen och Kilgatan. Ansökan gällde tillstånd att anlägga en tre meter bred tillfartsväg samt ett ammunitionsförråd och ett antal värn som skulle sprängas in i berget.

 

Astraberget ca 100 meter söder om Astras fabriker. Källa: Södertälje stadsarkiv, Byggnadskontoret (1943).
Astraberget ca 100 meter söder om Astras fabriker. Källa: Södertälje stadsarkiv, Byggnadskontoret (1943).

 

Det formella avtalet om nyttjanderätt av den lite mer än en hektar stora ytan på berget upprättades mellan Stockholms försvarsområde och Södertälje stad i maj 1943. Avtalet gällde retroaktivt från den första januari 1941 och femtio år framåt, alltså till 1991.

 

Stridsvärnen och pjäsplatserna

Runt luftvärnsställningen byggdes stormhinder i två rader med taggtrådsstängsel, med en total längd på 275 löpmeter. Ursprungligen fanns fem stridsvärn (typ B:1) med två gevärsskyttar i varje och ett för kulspruta (typ B:2).

 

En rest av en staketstolpe som finns kvar än idag. Foto: H. Lindkvist (2016).
En rest av en staketstolpe som finns kvar än idag. Foto: H. Lindkvist (2016).

 

Senare under 1944 uppdaterades detta till tio (B:1), två (B:2) kulsprutevärn, två dubbelvärn med gemensamt skyddsrum samt ett tredje dubbelvärn i riktning mot söder, totalt femton stycken värn.

Källa: KrA, Stockholms försvarsområde (1945).
Källa: KrA, Stockholms försvarsområde (1945).

 

När dessa skulle byggas blev arbetet omständigt och dyrare än vad man räknat med. Tydligen så var berggrunden besvärlig att arbeta med då den var sprucken och söndervittrad, vilket gjorde att sprängningen endast resulterade i knytnävsstora stycken som lossade eller gropar som blev större än vad det skulle behövt vara, om berget hade varit homogent. Gjutning och murning blev också på grund av detta mer omfattande. En annan faktor som ställde till besvär var ställningarnas placering. Arbetarna var tvungna att bära upp gjutsanden och annan utrustning då det inte gick att köra upp den på det branta berget. Dessutom fick man handborra på grund av att det inte fanns el att tillgå till kompressorn. Att det var besvärligt kan man själv förstå om man besöker berget idag.

 

Lv-Ställningar och byggnader utsatta på modern flygfotobild. H.Lindkvist
Lv-Ställningar och byggnader utsatta på modern flygfotobild. H.Lindkvist

 

Bilden föreställer två stycken luftvärnskulsprutor sammankopplade på samma stativ. Källa: SoldI (1942).
Bilden föreställer två stycken luftvärnskulsprutor sammankopplade på samma stativ. Källa: SoldI (1942).

Luftvärnskulsprutan användes för att skydda förbandet mot fientligt störtanfall. Den hade ett verkansområde på ca 800-1 000 meter med 8 mm ammunition.

 

Här kan en av lavkanpjäserna varit placerad. Foto: H. Lindkvist (2016).
Här kan en av lavkanpjäserna varit placerad. Foto: H. Lindkvist (2016).

Någon har omsorgsfullt krossat sönder försvarsanordningarna. Foto: H. Lindkvist (2016).
Någon har omsorgsfullt krossat sönder försvarsanordningarna. Foto: H. Lindkvist (2016).

Förmodligen kunde värnen vara en fara för barn som leker och var därför tvunget att raseras för säkerhetens skull.

 

Omgruppering

Luftvärnstroppen var förberedd att snabbt kunna förflytta från den västra sidan av kanalen till den östra. En alternativ grupperingsplats var förberedd på höjden 700 meter nordost om S:ta Ragnhilds kyrka (Galgbacken). Om landsvägsbron inte var användbar skulle pråmtransport av luftvärnspjäserna kunna ske över kanalen. Läs mer om krigsbroarna här.

 

Förläggning

Under 1942 hade man blivit klara med ett antal olika byggnader för personalen som tjänstgjorde här. En barack för förläggning av 24 man, officerare och expedition. En förläggningsbarack för 24 man och en byggnad med kök med matsal för 50 man som hade bekostats av privata medel genom Södertäljeortens luftvärnskommitté. Samt även ett utedass eller ”avträde” som man kallade det och ett mindre förråd på två gånger fyra meter. Idag är samtliga byggnader borta.

 

Utblick mot Ängsgatan och på andra sidan Kvarnberget, från platsen där luftvärnsställningarna tidigare funnits. Foto: H. Lindkvist (2016).
Utblick mot Ängsgatan och på andra sidan Kvarnberget, från platsen där luftvärnsställningarna tidigare funnits. Foto: H. Lindkvist (2016).

 

Vad finns kvar att se idag?

Jag besökte platsen i februari 2016. Mycket lite finns kvar. Vissa spår finns kvar efter pjäsplatserna och de raserade värnen. Trots allt så är det nog den plats i Södertälje där man inte riktigt lyckats att totalt radera ut spåren efter beredskapsårens försvarsåtgärder. Kanske på grund av att platsen är ganska svår att nå. Nedan följer några fler bilder för den som är intresserad av gamla betongrester.

 

Ammunitionsförrådet i berget med plomberad ingång. 

Foto: H. Lindkvist (2016).
Foto: H. Lindkvist (2016).

Intressant och värt att nämna är att någon/ra verkar ha försökt att komma in igenom plomberingen med huggmejsel och hammare. Det låg nämligen huggmejslar, bågfilsblad och skyddsglasögon i närheten av platsen vid mitt besök februari 2016 samt att man såg åverkan på gjutningen. Kommer man att ta sig igenom?

 

Stridsvärn

 

Raserat stridsvärn som vätter mot Torsgatan. Foto: H. Lindkvist (2016).
Raserat stridsvärn som vätter mot Torsgatan. Foto: H. Lindkvist (2016).

Kanske finns det mer att berätta om denna luftvärnsställning. Vi får se längre fram.

Denna bild är tagen från Kvarnberget på andra sidan Ängsgatan mot blåbacke sommaren 2016. Foto: Henrik Lindkvist.
Bild är tagen från Kvarnberget på andra sidan Ängsgatan mot Astraberget sommaren 2016. I bakgrunden en skorsten tillhörande Astra. Foto: H. Lindkvist.

2 tankar på “Lv 56, L 1 (Lv 431 Fo 44) – Luftvärnsställning Blå backe

  1. Jag lekte där som barn..Jag och kompisarna från ronna cyklade dit och jag har varit inne och runt i allt som fanns där..Det var min far som visade mig nångång i slutet av 70talet…som jag minns det är vännen bara igenfyllda och bör därför gå att gräva fram…mvh

Kommentarer inaktiverade.