Lv 25, L 1 (Lv 60 Fo 44) – Stockholmsberget

Sommaren 1940 rekognoscerade fortifikationsofficeren B. Myhrström från Östra militärområdet  tillsammans med Södertäljes byggnadschef, ett område som på fältkartan låg 350 meter norr om ”R” i Rosenborg för att där sätta upp ett luftvärnsbatteri, med andra ord handlar denna artikel om Stockholmsberget.

Utsiktsvy från berget sommaren 2016. Foto: H. Lindkvist.
Utsiktsvy från berget sommaren 2016. Foto: H. Lindkvist.

 

Planen för Södertäljes luftförsvar var att en cirka tre meter bred tillfartsväg skulle anläggas från den befintliga vägen och ovanpå berget skulle tre stycken pjäsbäddar förberedas för luftvärnspjäser, samt ett ammunitionsrum i berget.

Kommunen upplät, för en markeringsavgift på en krona per år, cirka 10 000 kvadratmeter yta på berget, under en tid av 50 år, räknat från första januari 1941, till Stockholms försvarsområde. I avtalet ingick att ”kronan” skulle ha rätt att uppföra försvarsanläggningar på berget. Avtalet undertecknades 1943 men gällde retroaktivt från första januari 1941.

Källa: Södertälje stadsarkiv, Byggnadskontoret, Remisser med svar huvudserie 1943 (E I a: 12).
Källa: Södertälje stadsarkiv, Byggnadskontoret, Remisser med svar huvudserie 1943.

 

Rustningsarbetet

Permanenta värn byggdes för att skydda personal, vapen och instrument innan en stormning med artillerield och bombanfall. Pjäsvärn och observationsvärn skulle i regel även användas under stormning, och skulle skydda mot finkalibriga vapen och lätta granatkastare. Området var inhägnat med taggtråd.

Beskrivning av stridsvärnen 1943 Källa: KrA, Stockholms försvarsområde.
Beskrivning av stridsvärnen 1943 Källa: KrA, Stockholms försvarsområde.

 

I slutet av 1941 hade Stockholmsbergets luftvärnsbatteri ställts i ordning med tre pjäsvärn för 7,5 cm luftvärnskanoner, ett c-värn, ett a-värn, ett observationsvärn, ett kulsprutevärn, ett signalvärn och ett motoraggregatvärn. Samtliga av dessa var byggda som permanenta värn i betong.

Bilden visar värn för centralinstrument någonstans i Sverige år 1942. Foto: KrA, Försvarsstabens pressavdelning.
Bilden visar värn för centralinstrument någonstans i Sverige år 1942. Foto: KrA, Försvarsstabens pressavdelning.

 

Man hade också sprängt in ett ammunitionsrum i berget, vilket rymde ca 1 200 granater.

 

Foto: H. Lindkvist 2016.
Foto: H. Lindkvist 2016.

 

7,5 cm luftvärnskanon med maskerat eldrör. Foto: KrA, Försvarsstabens pressavdelning.
7,5 cm luftvärnskanon med maskerat eldrör. Foto: KrA, Försvarsstabens pressavdelning.

 

Förläggningen

Aktiebolaget Svenska trähus lämnade ett anbud som antogs, och fick därmed leverera baracker till både Nynäshamn- och Södertäljes två luftvärnsbatterier. Mellan 31 juli och åttonde augusti 1940 levererades, till Södertälje centralstation, en 48-mans barack, ett utedass, två 24-mans baracker, en officersbarack och ett kokhus för en total summa av runt 20 000 kr.

T. af Klercker (befälhavaren för Stockholms försvarsområde) skickade den 30 juni ett brev till Södertäljes Drätselkammare, där han meddelade att barackerna skulle byggas på platsen och att man därmed skulle bli tvungen att fälla ett 20-tal träd, arbetet skulle utföras samma vecka så man kan misstänka att kommunen inte hade mycket att säga till om. Han skrev att det beslutade luftvärnsbatteriet var av stor betydelse för stadens säkerhet och att det därmed alltså också var av stort intresse för Södertälje stad.

En militärtrupp på tolv man och ett befäl ordnade med grundläggningen som bestod av betongplintar och även uppbyggnaden av barackerna. Svenska trähus skickade en av sina montörer till platsen för att hjälpa till.

På platsen finns stenblock med utstickande rör. Foto: H. Lindkvist
På platsen finns stenblock med utstickande rör. Foto: H. Lindkvist

 

Avvecklingen

Förmodligen avvecklades detta ganska tidigt efter krigets slut. Men på flygfotobilder från 1950-talet så är platsen censurerad vilket kan tyda på att den fortfarande i någon mån fortfarande användes. Information jag tagit del av från kommunen visar att fortifikationsverket hade avtal fram till år 2007 gällande det norra området av berget. Kontakt har tagits med verket för att få reda på mer om detta, vilket jag hoppas kunna återkomma med inom kort.

Faksimil av flygfoto 1991. Här syns pjäsplatserna väl, medan barackerna är borttagna.
Faksimil av flygfoto 1991. Här syns pjäsplatserna väl, medan barackerna är borttagna.

Det enda som minner av dessa försvarsställningar idag, är en del av dörren till ammunitionsrummet som fortfarande tittar fram. Tittar man noga i terrängen så kan man se små spår efter krämpor, betongrester och stenhögar. Baracker och allt annat är borta.

 

Södertäljeporten

Hösten 2016 påbörjas arbetet med att bygga nya bostäder på Stockholmsberget. Planområdet blir där de gamla försvarsanläggningarna funnits, byggnaderna kommer dock inte att hamna precis där. Ca 130 lägenheter kommer det att bli, fördelat på två sjuvånings hus och ett högre med 16 våningar. Det är det kommunala Telgebostäder som kommer investera 366 miljoner i detta och planerad inflyttning blir under 2018.