HC Hunden 1960-

Redan i början på 1960-talet konstaterade Länsstyrelsen att anläggningen hade för lågt skyddsvärde, och var illa placerad eftersom den var centralt belägen. Anläggningen användes dock under några årtionden till, fast för lite andra ändamål.

April 1962 hölls ett möte i anläggningen, med många närvarande, bl a från F 18, Fortifikationsförvaltningen, KBAB, Södertälje stad och Civilförsvarsstyrelsen. Av protokollet framgår t ex vilket rum som skulle disponeras av Telestyrelsen.

Anteckningar i blyerts visar utrymmet som televerket får disponera för telestationen (1962). Källa: Civilförsvarsstyrelsen/tekniska byrån.
Anteckningar i blyerts visar utrymmet som televerket får disponera för telestationen (1962). Källa: Civilförsvarsstyrelsen/tekniska byrån.

Man diskuterade också en höjning av skyddsnivån, men beslöt att avvakta med det, tills den planerade vägomläggningen blivit klar (Oxbacksleden). Här framgår också att det vid den här tidpunkten, fanns två ägare (försvarsmakten och Civilförsvaret) som förvaltade anläggningen, vilket hade visat sig vara mindre lämpligt. Fortifikationsförvaltningen skulle efter samtal med ÖB ta upp frågan med Civilförsvarsstyrelsen.

 

Vådasprängning

I ett hemligstämplat dokument hos Drätselkammaren får jag veta  att en sprängolycka inträffade onsdagen den trettonde maj år 1964. Det har inte gått att återfinna något kring detta i ortspressen, och var således något man inte ville att allmänheten skulle få reda på.

brevhuvud_1964

Landsfiskalen R Söderström, som var civilförsvarschef i Södertälje civilförsvarsområde ringde till dåvarande civilförsvarsdirektören Eric Elghammar, och berättade att en skada på bergtäckningen vid ingången till luftförsvarsgruppcentralen hade inträffat i samband med sprängningsarbeten för den nya Oxbacksleden.

Senare samma dag träffade han ingenjören Olof Ohlsson från byggnadskontoret i Södertälje, som berättar att överkonstapeln Lindberg vid polisen under tisdagen den tolfte maj ringt Ohlsson angående ett vådasprängt hål vid sidan av den yttre grinden till luftförsvarsgruppcentralen Södertälje. Ohlsson hade i egenskap av ställföreträdande säkerhetsman för civilförsvarets intilliggande anläggning beordrat Svensk Nattvakt att svara för bevakningen under natten.

Under förmiddagen den trettonde maj hade Ohlsson besiktigat skadan och kunde konstatera att sprängningen hade orsakat en cirka två meter hög öppning med en största bredd på ungefär en meter över marknivån, samt 30-40 centimeter till höger om yttre grinden. Öppningen möjliggjorde sålunda passage till ett mindre utrymme innanför ytterporten. Han konstaterade samtidigt att möjligheterna att tränga in i vitala utrymmen inom anläggningen inte hade varit möjligt med hänsyn till att den synnerligen kraftiga ståldörren till luftförsvarsgruppcentralen var reglad inifrån. Efter besiktningen av skadan beordrade Ohlsson omedelbart att öppningen skulle formsättas och gjutas igen.

 

Den röda markeringen avser den förmodade gjutningen som gjordes efter sprängolyckan. Foto: H. Lindkvist (2015).
Den röda markeringen avser den förmodade gjutningen som gjordes efter sprängolyckan. Foto: H. Lindkvist (2015).

Sekretessbelagd anläggning

När televerkets tekniker eller ingenjörer från Södertörns flygflottilj behövde tillträde till anläggningen var de tvungna att ansöka på förhand om besökstillstånd. Sekretessen var mycket hög, och alla var tvungna att skriva på en tystnadspliktsförbindelse. Läs mer på den här sidan.

Källa: Södertälje stadsarkiv, Stadsbyggmästarekontoret 1968
Källa: Södertälje stadsarkiv, Stadsbyggmästarekontoret 1968

 

Man kan tänka sig att det satt en rund förbudstavla innanför den yttre grinden som talade om att anläggningen var ett skyddsobjekt. Foto: Henrik Lindkvist (2016).
Man kan tänka sig att det satt en rund förbudstavla innanför den yttre grinden som talade om att anläggningen var ett skyddsobjekt. Foto: Henrik Lindkvist (2016).

 

Kommunstyrelsens uppehållsplats vid kris eller krig

När den nya organisationsplanen för civilförsvarsområdet (org 80) höll på att tas fram under första  delen av 1970-talet så skulle kommunen konstigt nog endast få plats för en eller max två kontaktmän från kommunledningen i  ledningscentralen Tordyveln i Tveta, som var under projektering och uppbyggnad.

Länsstyrelsen hade i gällande plan från 1973 bestämt att kommunstyrelsen skulle ha sina uppehållsplatser i den gamla huvudcentralen, vid Oxbacksleden. Vid krigsberedskap skulle 80 personer sysselsättas inom administration och teknisk ledning med övervägande innetjänst. ”Personalen behöver bombsäkert tak över huvudet”, skrev Sven-Erik Birgersson från organisationskontoret, som arbetade med beredskapsärenden. Man ansåg att det centrala läget vid Oxbacksleden nära kommunstyrelsens förvaltningslokaler i nämndhuset på järnagatan 12, gjorde den till en nödvändig hörnsten vid krigsfara och krig.

Förutom beredskapspersonalen, skulle HC innehålla lager för civilförsvarmateriel, sambandsanläggning (radio, telefon, telegrafi m.m). Kommunstyrelsens arkiv (protokoll, huvud- och kassaböcker. Juridiska åtkomsthandlingar mm), kortförråd mm för kristidsnämnden, microfilmarkiv för ritningar. förvaring av vissa konstskatter mm samt övningslokaler för försvarets friviliigorganisationer. Frivilliga radioorganisationen (FRO) skulle i denna anläggning utbilda telegrafi- och telefonipersonal för bl a hemvärnet.

I försvarets planläggning från slutet av 1970-talet ser man att HC badhusparken skulle bevakas av civilförsvarspolis, bestående av ett befäl, och åtta man. Södertälje hemvärnskrets skulle då gruppera sin stabsplats i anläggningen.

I slutet av 1970-talet får kommunen tillstånd från länsstyrelsens försvarsenhet att ta bort masten uppe på berget. Idag finns endast fundamentet kvar.

Fyra kraftiga infästningar höll masten uppe och är i dag kapade jäms med betongen. En rund öppning för kablaget är igentäppt med bruk. Foto: Henrik Lindkvist (2016).
Fyra kraftiga infästningar höll masten uppe och är i dag kapade jäms med betongen. En rund öppning för kablaget är igentäppt med bruk. Foto: Henrik Lindkvist (2016).

 

Ny uppehållsplats under 1980-talet

kartbild-järnag-nygatan

I början av 1980-talet hade nämndhuset fått en tillbyggnad på Nygatan 3 som även hade ett modernt bombsäkert skyddsrum, där kommunstyrelsens ledning skulle verka under beredskap eller krig. Via invändiga förbindelser mellan Järnagatan 12 och det skyddade utrymmet kunde personalen förflytta sig.

 

F 18 i Tullinge får långtidskontrakt

Kommunstyrelsen hade utsett en ledningsgrupp för centrumplan 81, som hade fått i uppdrag att undersöka om Hundens bergutrymme istället skulle kunna användas som garage för bostadsparkering. Man insåg ganska snart att utformningen och storleken gjorde att det inte var lämpligt för ett sådant ändamål. Ett annat argument, var att Oxbacksleden skulle belastas ytterligare med en utfart vilket skulle försvåra en jämn trafikström utan avbrott. Samtidigt hade F 18 utryckt önskemål om att få hyra hela anläggningen, vilken man hade gjort i olika omfattning sedan mitten av 1950-talet. 1978 hade man tecknat ett femårigt kontrakt med kommunen, och hyrde då hela anläggningen för en kostnad av 6 000 kr per år, med undantag för televerkets rum där reservstationen var placerad. Detta skulle nu förlängas. Här behöver ytterligare efterforskning göras, då jag inte säkert vet hur länge flygvapnet hyrde anläggningen.

 

Modern tid

Lars-Åke Stevelind som är operativ chef på Södertörns brandförsvarsförbund berättar för mig att brandkåren under den senare delen av 1980-talet använde anläggningen under en kort tid  för att öva rökdykning i. Efter räddningsverket övningar i anläggningen så svetsades ingången igen med en kraftig plåtskiva.

Bilden visar tre saker, dels ser man att dörrkarmen har tagits bort. En golvbrunn, som har täppts till, och ett anslag som härstammar från övningsverksamhet. Foto: H. Lindkvist (2015).
Bilden visar tre saker, dels ser man att dörrkarmen har tagits bort. En golvbrunn, som har täppts till, och ett anslag som härstammar från övningsverksamhet. Foto: H. Lindkvist (2015).

 

I början av 2000 talet hade anläggningen övergivits och fallit i glömska. Det resulterade i att ett hål hade klippt upp i gallergrinden så att folk kunde komma in, tyvärr medförde det en hel del skadegörelse. Vid den tiden fanns två stycken låsta  utrymmen inne i anläggningen, den ena med bom på, lede in till förråd (107).

Bilden föreställer rum 107. Där fanns ett antal kvarlämnade vapenkistor. Luftbevakningskompaniet hade vapen förvarade till sin personal i detta förråd. Foto: H. Lindkvist (2015).
Bilden föreställer rum 107. Där fanns ett antal kvarlämnade vapenkistor. Luftbevakningskompaniet hade vapen förvarade till sin personal i detta förråd. Foto: H. Lindkvist (2015).

Bakom en låst röd säkerhetsdörr kommer vi in till den tidigare matsalen och köket (33,35 och 36)

Bilden visar en del av köket (36), innan det sanerades. Via fönsterluckan ställdes disken in från matsalen. Foto: H. Lindkvist (2015).
Bilden visar en del av köket (36), innan det sanerades. Via fönsterluckan ställdes disken in från matsalen. Foto: H. Lindkvist (2015).

 

Den gamla fina huskvarnaspisen från 1950-talet. Foto: H. Lindkvist (2015).
Den gamla fina huskvarnaspisen från 1950-talet. Foto: H. Lindkvist (2015).

 

Bilden visar den tidigare matsalen (33), där hemvärnet tycks ha haft ett förråd. Även här fanns ett antal vapenkistor kvarlämnade. Foto: H. Lindkvist (2015).
Bilden visar den tidigare matsalen (33), där hemvärnet på senare tid tycks ha haft ett förråd. Även här fanns ett antal vapenkistor kvarlämnade. Foto: H. Lindkvist (2015).

 

Signaturen Koffras skriver i december 2012 på flashback forum, att han har lyckats ta sig in i anläggningen som nu hade varit låst i flera år. Tydligen har han och några vänner tagit bort ett galler i luftintaget och firat sig ned ca sex meter via ventilationen, dom bröt då också upp den röda dörren och såg då enligt deras uppgifter hjälmar, ammunition m.m.

Källa: Södertälje stadsarkiv.
Källa: Södertälje stadsarkiv.

Anläggningen idag

Under sommaren 2015 fick jag möjligheten att besöka anläggningen i samband med att den sanerades och tömdes på inventarier. Vid det här laget var den i mycket dåligt skick. Avfuktnings- och ventilationssystemen hade sedan lång tid tillbaka varit avstängda, vilket medfört fuktskador. Den tidigare civilförsvarsdelen var vid mitt besök i princip redan helt tömd, och sanerad så till den grad att även innerdörrar med tillhörande dörrkarmar var bortplockade. Detta hade gjorts vid ett tidigare tillfälle. Alla toaletter och handfat var borta och avloppen tilltäppta med cement. Under en period då anläggningen var uppbruten, skedde tyvärr också en hel del skadegörelse i form av klotter.

Bilden visar en del av det gamla offentliga skyddsrummet, som var nedklottrat. I bildens vänstra hörn, syns en av toaletterna. Foto: H. Lindkvist (2015).
Bilden visar en del av det gamla offentliga skyddsrummet, som var nedklottrat. I bildens vänstra hörn, syns en av toaletterna. Foto: H. Lindkvist (2015).

I den del som tidigare använts av försvarsmakten så fanns det dock desto mer kvar. Senast under 1990-talet var det hemvärnet som hyrde den gamla köks och matsalsdelen som förråd. I anslutning till kökets fanns ett tidigare matförråd (35), där det nu visade sig finnas kvar ett mindre arkiv bestående av ett 30-tal pärmar som var hemvärnsrelaterade med ett tidspann mellan 1970-tal – 1990 tal.

Återanvändning av bergrummet

Så sent som 1998 verkar det som att kommunen haft tankar på att återanvända bergrummet som arkiv. I förslaget kan man se att planer fanns att göra en ny ingång med vindfång och med angöringsmöjligheter för inlastning. En kontorsdel i två våningar, där den nedre delen skulle innehålla kontor och den övre bl a pausrum.  Av detta blev inget.

Del av förslaget från 1998, som visar angöring, entré och kontor. Källa: Södertälje stadsarkiv.
Del av förslagsskissen från 1998, som visar angöring, entré och kontor. Källa: Södertälje stadsarkiv.

 

En bild tagen på huvudingången ovanifrån. Foto: Henrik Lindkvist (2016).
En bild tagen på huvudingången ovanifrån. Foto: Henrik Lindkvist (2016).

Innehållet som publiceras på Södertäljes Beredskap omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar ansvarar själv för det du skriver.