Södertälje hemvärn 1940-1945 (del II)

Här fortsätter berättelsen om Södertälje hemvärn och dess utveckling under hösten 1940. Ett nytt taktiskt förslag har tillkommit där personalen vid Södertälje kanalverk ansluter sig till hemvärnet. Svårigheten att få ihop tillräckligt med vapen, och om övningen med landstormen den 19-20 oktober. Förslaget som lämnades den 31 oktober 1940 innebar några tillägg. Den mest påtagliga reformeringen var efter att Kungl …

Läs mer

Kanalkontorets skyddsrum

Under tidigt 1940-tal var kanalkontorets skyddsrum färdigt att använda för personal och poster som arbetade vid slussen. Efter att ingången under flera decennier varit överfylld grävdes dörren fram och skyddsrummet öppnades upp under en kort stund en solig vårdag 2016. Tack vare Janne Johansson som arbetar på Sjöfartsverket har jag fått tillgång till några bilder som visar hur det såg …

Läs mer

Södertälje sjukhus verkskydd

Redan 1938 hade Södertälje länslasarett planlagt industriluftskydd. I en betydligt senare upplaga av sjukhusets verkskyddsplanering (1979) ser man att ledningen bestod av 10 personer. Där ingick sjukhusdirektören som tillika var verkskyddschef, sedan hade man organiserat två verkskyddsledare, tre expeditionsbiträden, tre ordonnanser och en fordonsförare. Totalt var det 40 personer som skulle engageras i sjukhusets verkskydd.  Som uppehållsplatser grupperade man …

Läs mer

Allmänt om verkskydd

Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall.  Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar …

Läs mer