Luftskyddsövningen 1942

Tisdagen den andra juni 1942 ägde ännu en stor luftskyddsövning rum i Södertälje. Övningen var planlagd av Luftskyddsinspektionen i samråd med länsstyrelsen. Den var upplagd som ett simulerat bombanfall där de olika enheterna utsattes för kraftig belastning, med syfte att testa luftskyddets effektivitet och för att få reda på eventuella svagheter i organisationen. Övningen skulle även sätta samarbetet på …

Läs merLuftskyddsövningen 1942

Södertäljes första luftskyddsövning 1938

En så kallad totalövning ägde rum i Södertälje under fyra dagar i september 1938. Den syftade till att testa den nya luftskyddsorganisationen. En demonstrationsövning genomfördes den sjätte september, då ett fingerat flyganfall gjordes mot Södertälje och luftvärnet som var med i övningen gjorde motanfall. Bl a hade man placerat ut riktiga sprängladdningar i Maren som var så kraftiga att kajen demolerades …

Läs merSödertäljes första luftskyddsövning 1938

Allmänt om industriernas luftskydd

Medan det allmänna luftskyddet i första hand skulle skydda statens och samhället i stort, så skulle industriluftskyddet inte bara skydda arbetarnas liv och företagets fastigheter och maskiner. I första hand var det produktionsprocessen som skulle säkerställas och skyddas. Det var överordnat enskilda individers säkerhet. Industriluftskyddet kom senare att kallas för verkskydd. Om ett eller några människoliv skulle offras under …

Läs merAllmänt om industriernas luftskydd

Luftskyddsövningen 1944

För att testa luftskyddets beredskap och förmåga genomfördes under en fredagskväll i april 1944 en stor övning i Södertälje som inte bara omfattade den aktiva personalen utan även allmänheten. Luftskyddsinstruktören i stockholms län, notarie Olof G:son Holmberg från Tullinge hade planerat övningen som framförallt skulle ”känna luftskyddsledningen på pulsen”. Även Gunnar Jonsson, överdirektör från luftskyddsinspektionen var med och följde övningen. …

Läs merLuftskyddsövningen 1944

Kanalkontorets skyddsrum

Under tidigt 1940-tal var kanalkontorets skyddsrum färdigt att använda för personal och poster som arbetade vid slussen. Efter att ingången under flera decennier varit överfylld grävdes dörren fram och skyddsrummet öppnades upp under en kort stund en solig vårdag 2016. Tack vare Janne Johansson som arbetar på Sjöfartsverket har jag fått tillgång till några bilder som visar hur det såg …

Läs merKanalkontorets skyddsrum

Enskilda skyddsrum under kriget

Varje byggnad inom Södertälje luftskyddsort som innehöll minst tolv eldstäder fördelade på tre lägenheter eller byggnad av motsvarande storlek skulle enligt skyddsrumslagen förses med skyddsrum. Luftskyddsinspektionen framhöll att det var önskvärt att även de som inte hade laglig skyldighet också utförde ett splitterskyddat utrymme inom byggnaden. Det handlade om att ordna splitterskydd för dörrar och fönster och en reservutgång. …

Läs merEnskilda skyddsrum under kriget

Offentliga skyddsrum under kriget

De flesta offentliga skyddsrum var under kriget anordnade som splitterskydd av betongrör och som skyddsvärn. Luftskyddsinspektionen ville att de provisoriska skyddsvärnen, när det var möjligt, successivt skulle bytas mot normalskyddsrum i befintliga byggnader. Luftskyddsinspektionen besiktigade under hösten 1942 skyddsrummet i kvarteret Tratten nummer fem. En av skyddsrummets begränsningsväggar var av trä, och de anmodade därför att den istället skulle utföras av …

Läs merOffentliga skyddsrum under kriget

Luftskyddet i Järna municipalsamhälle

Järna betraktades i slutet av 1939 som en luftskyddsort, innan hade luftskyddsinspektionen endast klassificerat orten som ett luftskyddsföremål. Beslutet kom efter överläggningar och en framställan till Konungen. Ganska omgående påbörjades en utredning för att planera offentliga skyddsrum och en ny luftskyddscentral. 1941 gjordes en inspektion av den dåvarande luftskyddscentralen i Högvalla där man bedömde att den inte längre var …

Läs merLuftskyddet i Järna municipalsamhälle

Utrymningstjänsten

Utrymning planerades för alla luftskyddsorter av Luftkyddsinspektionen och efter 1940 av Statens utrymningskommission som skulle leda utrymning av civilbefolkningen samt förbereda åtgärder för att ta emot en mera omfattande flyktinginvasion. Om Sverige skulle dras in i krig räknade man med att många städer och industrisamhällen skulle bli utsatta för flygangrepp. Därför planerade man för att barn, blivande mödrar (som väntar …

Läs merUtrymningstjänsten

Reparationstjänsten

Elektricitetsverket, Vattenverket och gasverket skulle förbereda skyddsåtgärder för driften, med provisoriska anläggningar och reservmateriel som skulle förtecknas och lagras. Beredskap skulle finnas att kunna koppla bort starkströmsledningar, och omkoppla till andra kraftverk om det egna blivit förstört. För Södertälje stads del, så hade byggnadschefen Torsten Johnson i fredstid planlagt åtgärder för drift av vatten-, gas- och elverk samt för …

Läs merReparationstjänsten