lat, lon 59.308972, 18.24776 Tollareställningen på Värmdö var i september 1939 en av Stockholms fjorton grupperade förband av luftvärnskanon-batterier. Det bestod av tre stycken 7,5 cm kanoner. Kvar i dag är pjäsvärn, E-värn, och signalvärn format som en åtta samt ett manskapsskyddsrum (MS värn) som är plomberat. Barackerna och förråden är sedan länge borta. Det verkar inte som några …
Så varför skriver jag om en luftvärnsställning som inte ligger i Södertälje? Anledningen är att det mesta, i Södertälje, är så raserat att inte mycket finns kvar att att titta på. Utforskningarna har därför utvidgats till Stockholms Län, åtminstone avseende luftvärnställningar. Denna ställning är mycket lik den som fanns på Stockholmsberget, i Södertälje, som jag skrivit om tidigare. Jag …
7,5 cm Lvkanbatterier Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 –31/3 1940 1/4 1940 –24/8 1941 25/8 1941 –30/6 1944 Efter1/7 1944 Campementsbacken 101 – – – Omgrupperades 1/3 1940 från Campementsbacken till Bergshamra. (Tivoli). Bergshamra 101 1 1 61 Vikdalen 102 2 2 62 Nybohov 103 3 3 63 Ekebydal, Danderyd …
LAT, LONG 59.202290, 17.616661 Här kommer fortsättning på det som jag under år 2016 skrev om kring Lv 431. Ett återbesök gjordes i början av maj år 2023 till den före detta luftvärnsställningen på bergshöjden invid Astras fabriker. Skissen från 1945 visar slutläget på luftvärnsställningen med värnen. Det fanns 15 stycken värn som skulle skydda ställningen i alla riktningar. …
Luftvärnsställning vid Baltic Lat, Long 59.174146, 17.655421 Från den lilla bergshöjden i södra delen av Södertälje blickar vi ut över transformatorstationen en sommardag 2016. Transformatorstationen var ett av de 30-tal skyddsföremål som skulle värnas under 1940-talet. Även närliggande Aktiebolaget Baltic verkstäder var extra skyddsvärda, kanske på grund av att de tillverkade material åt krigsmakten. AB Baltic började sin verksamhet 1906 …
Sommaren 1940 rekognoscerade fortifikationsofficeren B. Myhrström från Östra militärområdet tillsammans med Södertäljes byggnadschef, ett område som på fältkartan låg 350 meter norr om ”R” i Rosenborg för att där sätta upp ett luftvärnsbatteri, med andra ord handlar denna artikel om Stockholmsberget. Planen för Södertäljes luftförsvar var att en cirka tre meter bred tillfartsväg skulle anläggas från den befintliga vägen och …
Södertäljes första luftvärnsställning var placerad i nära anslutning till järnvägsbron. Under krigsåren utvecklades stridsställningar och värn samt ett antal baracker byggdes upp där det idag är en bilverkstad. Redan 26 april 1939 tecknade Södertälje stad ett tioårigt avtal om att upplåta mark med Kungl. Maj:t och Kronan genom arméfördelningschefen, Erik Testrup i östra militärområdet. Staden upplät ett markområde …
En svärm på 120 stycken Engelska spärrballonger drev under hösten 1940 över nordsjön och in över södra sverige. Dessa orsakade omfattande skador på telefon- och kraftledningar. Gasfyllda spärrballonger användes i England och Tyskland som en form av luftförsvar mot lågflygande fientligt flyg. Man tvingade med dessa upp angriparen på hög höjd, för att göra det svårare att träffa med …
En tidig vårdag 2016 besökte jag Järna och platsen där jag hade misstankar om att luftbevakningsstation Backa hade varit belägen. Efter en kortare tur, utan att ha hittat något och påväg tillbaka träffar jag en man som sitter utanför sitt hus i solen. Jag chansar och frågar om han känner till något om ett gammalt torn från beredskapstiden. – jodå, …
Det var flygplanens intåg och luftslagen under första världskriget som skapade behovet av luftbevakning. Ursprungligen under 1920-talet sköttes luftbevakningen av landstormen som bestod av vapenföra män, i åldersklasserna 33-40 år, som inte redan tillhörde armén. Redan några år innan krigsutbrottet 1939 fanns en rikstäckande luftbevakning utbyggd. En särskild gren av armén kallad luftvärnet övertog från 1942 ansvaret för luftbevakningen. Den …
Luftbevakningsstation (ls) Torpa Luftbevakningsstationen i Torpa stod färdig att använda i slutet av augusti 1941. Den bestod av ett ca tio meter högt observationstorn av träkonstruktion och en närliggande barack för personalen som arbetade där. Idag finns inga spår kvar, varken av baracken eller tornet vilka revs i slutet av 1960-talet. Det var från början inte klart var …
Juli 1937 gjorde Försvarsstabens luftvärnsavdelning en noggrann inventering i hela landet, där man skulle bedöma vilka orter som var i behov av luftvärn. Utgångspunkten var att alla orter skulle anses ha samma läge inom landet, men ett antal olika parametrar skulle bedömas utifrån kommunens befolkningsmängd, om det fanns militära anläggningar inom orten eller viktiga kraft- och elverk samt bensin- …
En av stadens fem luftvärnsställningar var placerade på berget Blå backe, även kallat Astraberget, eftersom det låg nära Astras fabriker. Benämningen under kriget var lv 56, och ändrades senare till lv 431. Där tjänstgjorde ett femtiotal soldater och officerare som var beredda på att det värsta skulle hända. Det hela har sin början under våren 1940, då IV. militärområdet kontaktade kommunen …
Folket här hemma blev oroliga när kriget flyttade nära våra egna gränser, detta efter att Stalin nekats att annektera vissa platser i Finland. Sovjet hade under slutet av november 1939 börjat flygbomba civila mål i bl a huvudstaden Helsingfors. Sverige drog nytta av erfarenheterna därifrån, som visade att det civila luftskyddet med skyddsrum och annat också var i behov …