Lv 431 Lv 3 Astraberget
Här kommer fortsättning på det som jag under år 2016 skrev om kring Lv 431. Ett återbesök gjordes i början av maj år 2023 till den före detta luftvärnsställningen på bergshöjden invid Astras fabriker.
Krigsplanläggning 1938-1945
Taxinge hemvärnsområde 1940-1952
Tillhörde i begynnelsen Södermanlands inskrivningsområde (I 10) och Strängnäs hemvärnskrets. Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för dåvarande kretschefen Lennart Bernadotte. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, …
RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 9)
Episoder och kuriosa från 1940-talet Sent på hösten 1942 blev det en natt överraskande storlarm och Grödingeplutonerna skulle samlas till Uttrans järnvägsstation snarast. Det var kallt och snöglopp, så det tog en stund med cykel från Grödinge. Vid visitationen visade sig att plutonchefen, Ruben Andersson från Olberga, visserligen var korrekt klädd men han hade lackskor på fötterna. Vid närmare …
RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 8)
Salems och Grödinge lottakårer En hemvärnsman är utbildad så att han tänker i en viss ordning. Först skall han se om sig själv och sin grupp, därefter fienden och vad den kan tänkas göra o.s.v. Till sist skall man tänka på mat. Det här är nog militärt riktigt och fungerar nog så också när den militära koktrossen ansvarar för …
RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 7)
Hemvärnets Stridsskola i Vällinge Historien om skolans tillkomst kan läsas i skolans egen redogörelse, här skall endast beröras samhörigheten mellan Grödinge-Salems hemvärn och skolan. Redan hösten 1942 deltog våra hemvärnsmän i arbetet med att röja upp kring huvudbyggnaden. Den var starkt förfallen, bl. a. växte träd mellan kalkstensplattorna på golvet och ut genom fönstren. Området kring byggnaden var igenvuxet. …
RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 6)
Ungdomsverksamheten Inom de båda Salemsplutonerna pågick fr.o.m. 1942 kontinuerlig ungdomsutbildning. Denna var under åren förlagd till Bergsholms gamla mangårdsbyggnad som låg cirka 100 meter väster om den nuvarande. Byggnaden, som var en timrad parstuga från 1700-talet, var en utmärkt förläggning för denna verksamhet. Terrängen runt om var öppen och lämplig för olika övningar. Byggnaden bestod av ett stort kök, …
RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 5)
Utbildning Nu, 40 år senare, kan man konstatera att i stort bedrevs utbildningen av den enskilde hemvärnsmannen, vapentjänsten, grupputbildningen och befälsutbildningen på i princip samma sätt som idag (1981 reds. Anm.). Vad som emellertid skiljer då från nu är att man inom själva gruppen arbetade annorlunda. Gruppchefen hade gruppen samlad omkring sig för kvällsstudier och vapentjänst, eller på skjutvallen …
RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 4)
Utrustning Den första övningen inom Rönninge hemvärnsområde genomfördes redan i juni 1940 i både Grödinge och Salem. Vid denna första övning hade endast gruppcheferna gevär m/96, som var ihoplånade från civilpersoner. Hemvärnschefen hade utrustats med pistol m/07. Detta betyder inte att övriga var obeväpnade, man hade plockat fram egna skyttegevär, salongsgevär, hagelbössor, älgstudsare och gamla remingtongevär. Uniformer saknades helt, …
RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 3)
Krigsuppgifter De krigsuppgifter som redovisas nedan kan förefalla för stora med hänsyn till hemvärnets utbildning och utrustning på 1940-talet. Efter 40 års verksamhet (år 1981 reds. anm.) kan man konstatera att det alltid varit så att hemvärnets uppgifter ligger i överkant på vår kapacitet. Detta är dock avsiktligt därför att man vet att vad som saknas i utbildning uppvägs …
Rönninge hemvärnsområde 1940-1945 (Del 2)
Organisation Rönninge hemvärnsområde, som tillhörde Södertörns hemvärnskrets, omfattade Salems socken med Rönninge samhälle och Grödinge socken med Uttrans samhälle. Gränserna för hemvärnsområdet var då detsamma som för Salems respektive Grödinge hemvärnsområden idag (1981), med undantag för Bockholmssätra i norr, som då tillhörde Ekerö, och södra Näslandet i Grödinge som då tillhörde Ekerö hemvärn, vars norra gräns sammanföll med Hörningsholms dåvarande norra …
Rönninge hemvärnsområde 1940-1945 (Del 1)
Hemvärnsmannen i Salems hemvärnsområde, Bo Cedergren författade år 1981 skriften Grödinge och Salems hemvärn under 1940-talet. Cedergren hade då varit med i hemvärnet i över 40 år. All heder åt honom för den fina källan till information, vilken återges i sin helhet i ett antal artiklar. Start och rekrytering Genom tidningsartiklar under senhösten 1939 var vi informerade om att …
Vårdinge hemvärnsområde 1940-1968
I begynnelsen ett hemvärnsområde som omfattade Vårdinge, Överjärna och Ytterjärna socknar. Från 1943 bildar Över- Ytterjärna ett eget hemvärnsområde. För att från 1/10 1968 sammangå i Järna hemvärnsområde. Har inte gått att finna så mycket i arkiven kring Vårdinge hvo. Vet du mera hör gärna av dig med info: Information och kontakt Hemvärnschefer 1940-1941 Arvid Broms Född 26:e november 1892 i …
Södertörns hemvärnskrets 1940-1943
Södertörns hemvärnskrets bildades 1940 och upphörde 1946. Inom kretsen ingick 5 hemvärnsområden. I Juni 1940 fanns 808 hemvärnsmän samt 98 reservhemvärnsmän organiserade och i vapenväg fanns 90 karbiner och 3 pistoler. År 1941 fanns 766 st kontraktsanställda hemvärnsmän och 89 reservhemvärnsmän att tillgå. Kretschefer var: 1940- 1941 Einar C.A. Rosander ✭ 29/3 1894 – ✝︎ 15/7 1954. Advokat, reservofficer. …
Västertälje hvo (1940-1941)
Västertälje hemvärnsområde bildades i maj 1940 och tillhörde Järna hemvärnskrets. Socknarna Västertälje, Tveta och Turinge ingick i kompaniet. I Västertälje ingick framförallt Geneta, Karlhov, Lina och Ronna. Vid tillkomsten 1940 var Johan Vilhelm Gehlert, kamrer från Nibble i Nykvarn hemvärnschef. Därefter Erik Lundberg, som sedermera var chef i Turinge hemvärnsområde från oktober 1941. Intresset att bli hemvärnsman var stort …
Bevakningskompani I.bevkomp LO 46a
När ordern om förstärkt försvarsberedskap kom söndagen den tredje september 1939, skulle ett markbevakningskompani från landstormen (I.bevkomp LO 46a) ombesörja bevakningen av ett antal skyddsföremål i Södertälje och dess närmaste omgivningar. Platsbefälhavare i Södertälje under beredskapsåren var Landstormskapten Sven Algot Eugen Bergh. Som platsbefälhavare hade han det övergripande ansvaret för Södertäljes försvar och var även, under fyra års tid …
Järna hemvärnskrets 1940-1943
Det har varit problematiskt att finna dokumentation efter Järna hemvärnskrets och det två ingående hemvärnsområdena. Lyckligtvis finns en liten del protokoll bevarade i Södertäljes föreningsarkiv, det är dock oklart om dessa är kompletta. I krigsarkivets bestånd har jag endast funnit några få handlingar inom Stockholms försvarsområdes hemvärnsavdelning samt i beredskapsverket. Några ledtrådar har också gått att finna i Södertälje …
Södertälje hemvärn 1940-1945 (del VI)
Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under året 1942.Se även tidigare delar I, II, III, IV och V. Hälsoläget i hemvärnet Efter att ett antal dödsfall skett bland hemvärnsmän i landet bestämde arméchefen att alla hemvärnsmän som överskridit värnpliktsåldern på 43 år var tvungna att lämna en hälsodeklaration som skulle granskas av militärläkare. Det var 35 hemvärnsmän födda …
Södertälje hemvärn 1940-1945 (del V)
Berättelsen om Södertälje hemvärn fortsätter i kronologisk ordning (se även föregående del I, II, III, IV). Den här artikeln handlar om några utvalda delar som ägde rum under år 1941. Chefen för Södertälje hemvärnsområde, Sten Simonsson skapar en ny taktisk plan som i stora drag ligger till grund för kommande års försvarsplaner. Den bygger på ett antal beredskapsgrader, och beskriver i sin …
Södertälje hemvärn 1940-1945 (del IV)
Här kommer fortsättningen (se även föregående del I, II och III) om Södertälje hemvärns utveckling under beredskapsåren. Nu är vi inne på slutet av 1940 och början av 1941. Här beskrivs något litet om uppstarten av Södertälje hemvärns Garantförening och försvarsplanerna med spärrförsvaret. Södertälje hemvärns Garantförening bildas Hemvärnschefen skrev ett brev i början av december till överstelöjtanten Alf Sandmark …
Södertälje hemvärn 1940-1945 (del III)
Intresset har varit stort när det gäller de tidigare artiklarna, I och II om hemvärnet i Södertälje och dess uppkomst. Kanske för att det ligger i tiden att återigen förbereda ett folkligt förankrat försvar. Här kommer därför del III som handlar om gruppchefsutbildningar, godsägarnas blockeringsförberedelser mot luftlandsättningar och sist men inte minst kompaniets sammansättning, som kanske framförallt är av intresse för Södertäljebor som …
Södertälje hemvärn 1940-1945 (del II)
Här fortsätter berättelsen om Södertälje hemvärn och dess utveckling under hösten 1940. Ett nytt taktiskt förslag har tillkommit där personalen vid Södertälje kanalverk ansluter sig till hemvärnet. Svårigheten att få ihop tillräckligt med vapen, och om övningen med landstormen den 19-20 oktober. Förslaget som lämnades den 31 oktober 1940 innebar några tillägg. Den mest påtagliga reformeringen var efter att Kungl …
Södertälje hemvärn 1940-1945 (del I)
Framför allt var det krigshändelserna i Finland under vintern 1939-1940 som var ögonöppnaren och initiativtagaren om ett hemvärn kom från folket själva. Tanken var att män som inte redan var krigsplacerade, dvs med en ålder under 20 eller över 45 år skulle organisera avdelningar för att trygga hemorten mot plötsliga angrepp av fallskärmshoppare och sabotörer. Alla räknade med att …
Interneringsläger i Almnäs
Inte många känner till att det i Almnäs (ungefär där skjutbanorna idag ligger) under slutet av andra världskriget var planerat för ett interneringsläger av ett större antal tyska soldater. Med anledning av krigets utveckling under hösten 1944 började nämligen en ström av flyktingar komma söder och österifrån och Utrikesdepartementet (UD) utfärdade därför beslut att eventuell tysk militär personal skulle interneras. Man …
Lv 231 Fo 44 – Baltic
Från den lilla bergshöjden i södra delen av Södertälje blickar vi ut över transformatorstationen en sommardag 2016. Transformatorstationen var ett av de 30-tal skyddsföremål som skulle värnas under 1940-talet. Även närliggande Aktiebolaget Baltic verkstäder var extra skyddsvärda, kanske på grund av att de tillverkade material åt krigsmakten. AB Baltic började sin verksamhet 1906 med att tillverka separatorer, men under …
Lv 25, L 1 (Lv 60 Fo 44) – Stockholmsberget
Sommaren 1940 rekognoscerade fortifikationsofficeren B. Myhrström från Östra militärområdet tillsammans med Södertäljes byggnadschef, ett område som på fältkartan låg 350 meter norr om ”R” i Rosenborg för att där sätta upp ett luftvärnsbatteri, med andra ord handlar denna artikel om Stockholmsberget. Planen för Södertäljes luftförsvar var att en cirka tre meter bred tillfartsväg skulle anläggas från den befintliga vägen och …