Järna hemvärnskrets 1940-1943

Det har varit problematiskt att finna dokumentation efter Järna hemvärnskrets och det två ingående hemvärnsområdena. Lyckligtvis finns en liten del protokoll bevarade i Södertäljes föreningsarkiv, det är dock oklart om dessa är kompletta. I krigsarkivets bestånd har jag endast funnit några få handlingar inom Stockholms försvarsområdes hemvärnsavdelning samt i beredskapsverket. Några ledtrådar har också gått att finna i Södertälje … Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del VI)

Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under året 1942. Se även tidigare delar I, II, III, IV och V.    Hälsoläget i hemvärnet Efter att ett antal dödsfall skett bland hemvärnsmän i landet bestämde arméchefen att alla hemvärnsmän som överskridit värnpliktsåldern på 43 år var tvungna att lämna en hälsodeklaration som skulle granskas av militärläkare. Det var 35 hemvärnsmän … Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del V)

Berättelsen om Södertälje hemvärn fortsätter i kronologisk ordning (se även föregående del I, II, III, IV). Den här artikeln handlar om några utvalda delar som ägde rum under år 1941. Chefen för Södertälje hemvärnsområde, Sten Simonsson skapar en ny taktisk plan som i stora drag ligger till grund för kommande års försvarsplaner. Den bygger på ett antal beredskapsgrader, och beskriver i sin … Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del IV)

Hemvärnets sjukvårdstjänst. Källa: Vykort, insamlingen på post för Sverige.

Här kommer fortsättningen (se även föregående del I, II och III) om Södertälje hemvärns utveckling under beredskapsåren. Nu är vi inne på slutet av 1940 och början av 1941. Här beskrivs något litet om uppstarten av Södertälje hemvärns Garantförening och försvarsplanerna med spärrförsvaret. Södertälje hemvärns Garantförening bildas Hemvärnschefen skrev ett brev i början av december till överstelöjtanten Alf Sandmark … Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del III)

Intresset har varit stort när det gäller de tidigare artiklarna, I och II om hemvärnet i Södertälje och dess uppkomst. Kanske för att det ligger i tiden att återigen förbereda ett folkligt förankrat försvar. Här kommer därför del III som handlar om gruppchefsutbildningar, godsägarnas blockeringsförberedelser mot luftlandsättningar och sist men inte minst kompaniets sammansättning, som kanske framförallt är av intresse för Södertäljebor som … Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del II)

Här fortsätter berättelsen om Södertälje hemvärn och dess utveckling under hösten 1940. Ett nytt taktiskt förslag har tillkommit där personalen vid Södertälje kanalverk ansluter sig till hemvärnet. Svårigheten att få ihop tillräckligt med vapen, och om övningen med landstormen den 19-20 oktober. Förslaget som lämnades den 31 oktober 1940 innebar några tillägg. Den mest påtagliga reformeringen var efter att Kungl … Läs mer

Södertälje hemvärn 1940-1945 (del I)

Framförallt så var det krigshändelserna i Finland under vintern 1939-1940 som var ögonöppnaren, och initiativtagaren om ett hemvärn var från folket själva. Tanken var att män som inte redan var krigsplacerade, dvs med en ålder under 20 eller över 45 år skulle organisera avdelningar för att trygga hemorten framförallt mot plötsliga angrepp av fallskärmshoppare och sabotörer. Alla räknade med … Läs mer

Interneringsläger i Almnäs

Inte många känner till att det i Almnäs (ungefär där skjutbanorna idag ligger) under slutet av andra världskriget var planerat för ett interneringsläger av ett större antal tyska soldater. Med anledning av krigets utveckling under hösten 1944 började nämligen en ström av flyktingar komma söder och österifrån och Utrikesdepartementet (UD) utfärdade därför beslut att eventuell tysk militär personal skulle interneras. Man … Läs mer

Lv 25, L 1 (Lv 60 Fo 44) – Stockholmsberget

Sommaren 1940 rekognoscerade fortifikationsofficeren B. Myhrström från Östra militärområdet  tillsammans med Södertäljes byggnadschef, ett område som på fältkartan låg 350 meter norr om ”R” i Rosenborg för att där sätta upp ett luftvärnsbatteri, med andra ord handlar denna artikel om Stockholmsberget.   Planen för Södertäljes luftförsvar var att en cirka tre meter bred tillfartsväg skulle anläggas från den befintliga vägen … Läs mer

Försvaret av Slussen

Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret.   Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade.   Skissen … Läs mer