Södertälje hemvärnsområde bildades i juni 1940 och tillhörde till en början Södertörns hemvärnskrets. Geografiskt omfattades då endast den centrala delen av Södertälje stad. Första januari 1943 bildades Södertälje hemvärnskrets som fanns kvar organisatoriskt till år 1994. Hemvärnschefer under åren var följande: 1940-1945 Sten Simonsson 1945-1948 Einar Öhman 1949-1950 Thure Ling 1950-1952 Einar Fjellmo 1952-1956 Gustaf Nilsson 1956-1959 Gunnar Sjöberg …
Under drygt femtio år hade Scania-Vabis, senare Saab-Scania, ett eget hemvärnskompani som var en integrerad del av Sveriges totalförsvar. Det var ett tungt beväpnat industrihemvärn, framvuxet ur kalla krigets hotbild och med huvuduppgiften att skydda fabriksområdet och strategiskt viktiga anläggningar i Södertälje. Det hela började som ett principbeslut 1953 och innebar en lång resa av organisatoriskt arbete, politiska beslut, …
År 1952 sammangår Hölö och Mörkö hemvärnsområden och blir ett hemvärnsområde, nämligen: Hölö-Mörkö (431:22) Från år 1954 införs ny numrering på hemvärnsområdet (4315). Från den första juli 1971 ingick Hölö-Mörkö hemvärnsområde i Södertälje hemvärnskrets och Stockholms försvarsområde (fo 44) enligt en försvarsområdesorder (272). Krigsuppgifter Krigsuppgiften vid högsta beredskap var att en grupp skulle bevaka landsvägsbron och Skansundets färjeläge skulle …
Hemvärnsområdet bildades som de flesta andra hemvärnsområden år 1940. Dock kan man se, med hjälp av korrespondens mellan Rikshemvärnstaben och hemvärnschefen K.H. Gustavsson i september 1940, att organiseringen skedde något senare än vad det gjorde i övriga närliggande områden. Ursprungligen år 1940, ingick Ytterenhörna-Överenhörna hvo (10:71) som ett av hela 49 stycken hemvärnsområden i Strängnäs hemvärnskrets, vilka ingick i …
Salems och Grödinge lottakårer En hemvärnsman är utbildad så att han tänker i en viss ordning. Först skall han se om sig själv och sin grupp, därefter fienden och vad den kan tänkas göra o.s.v. Till sist skall man tänka på mat. Det här är nog militärt riktigt och fungerar nog så också när den militära koktrossen ansvarar för …
Hemvärnets Stridsskola i Vällinge Historien om skolans tillkomst kan läsas i skolans egen redogörelse, här skall endast beröras samhörigheten mellan Grödinge-Salems hemvärn och skolan. Redan hösten 1942 deltog våra hemvärnsmän i arbetet med att röja upp kring huvudbyggnaden. Den var starkt förfallen, bl. a. växte träd mellan kalkstensplattorna på golvet och ut genom fönstren. Området kring byggnaden var igenvuxet. …
Ungdomsverksamheten Inom de båda Salemsplutonerna pågick fr.o.m. 1942 kontinuerlig ungdomsutbildning. Denna var under åren förlagd till Bergsholms gamla mangårdsbyggnad som låg cirka 100 meter väster om den nuvarande. Byggnaden, som var en timrad parstuga från 1700-talet, var en utmärkt förläggning för denna verksamhet. Terrängen runt om var öppen och lämplig för olika övningar. Byggnaden bestod av ett stort kök, …
Utbildning Nu, 40 år senare, kan man konstatera att i stort bedrevs utbildningen av den enskilde hemvärnsmannen, vapentjänsten, grupputbildningen och befälsutbildningen på i princip samma sätt som idag (1981 reds. Anm.). Vad som emellertid skiljer då från nu är att man inom själva gruppen arbetade annorlunda. Gruppchefen hade gruppen samlad omkring sig för kvällsstudier och vapentjänst, eller på skjutvallen …
Organisation Rönninge hemvärnsområde, som tillhörde Södertörns hemvärnskrets, omfattade Salems socken med Rönninge samhälle och Grödinge socken med Uttrans samhälle. Gränserna för hemvärnsområdet var då detsamma som för Salems respektive Grödinge hemvärnsområden idag (1981), med undantag för Bockholmssätra i norr, som då tillhörde Ekerö, och södra Näslandet i Grödinge som då tillhörde Ekerö hemvärn, vars norra gräns sammanföll med Hörningsholms dåvarande norra …
Hemvärnsmannen i Salems hemvärnsområde, Bo Cedergren författade år 1981 skriften Grödinge och Salems hemvärn under 1940-talet. Cedergren hade då varit med i hemvärnet i över 40 år. All heder åt honom för den fina källan till information, vilken återges i sin helhet i ett antal artiklar. Start och rekrytering Genom tidningsartiklar under senhösten 1939 var vi informerade om att …
Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under året 1942. Se även tidigare delar I, II, III, IV och V. Hälsoläget i hemvärnet Efter att ett antal dödsfall skett bland hemvärnsmän i landet bestämde arméchefen att alla hemvärnsmän som överskridit värnpliktsåldern på 43 år var tvungna att lämna en hälsodeklaration som skulle granskas av militärläkare. Det var 35 hemvärnsmän …
Berättelsen om Södertälje hemvärn fortsätter i kronologisk ordning (se även föregående del I, II, III, IV). Den här artikeln handlar om några utvalda delar som ägde rum under år 1941. Chefen för Södertälje hemvärnsområde, Sten Simonsson skapar en ny taktisk plan som i stora drag ligger till grund för kommande års försvarsplaner. Den bygger på ett antal beredskapsgrader, och beskriver i sin …
Här kommer fortsättningen (se även föregående del I, II och III) om Södertälje hemvärns utveckling under beredskapsåren. Nu är vi inne på slutet av 1940 och början av 1941. Här beskrivs något litet om uppstarten av Södertälje hemvärns Garantförening och försvarsplanerna med spärrförsvaret. Södertälje hemvärns Garantförening bildas Hemvärnschefen skrev ett brev i början av december till överstelöjtanten Alf Sandmark …
Intresset har varit stort när det gäller de tidigare artiklarna, I och II om hemvärnet i Södertälje och dess uppkomst. Kanske för att det ligger i tiden att återigen förbereda ett folkligt förankrat försvar. Här kommer därför del III som handlar om gruppchefsutbildningar, godsägarnas blockeringsförberedelser mot luftlandsättningar och sist men inte minst kompaniets sammansättning, som kanske framförallt är av intresse för Södertäljebor som …
Här fortsätter berättelsen om Södertälje hemvärn och dess utveckling under hösten 1940. Ett nytt taktiskt förslag har tillkommit där personalen vid Södertälje kanalverk ansluter sig till hemvärnet. Svårigheten att få ihop tillräckligt med vapen, och om övningen med landstormen den 19-20 oktober. Förslaget som lämnades den 31 oktober 1940 innebar några tillägg. Den mest påtagliga reformeringen var efter att Kungl …
Framför allt var det krigshändelserna i Finland under vintern 1939-1940 som var ögonöppnaren och initiativtagaren om ett hemvärn kom från folket själva. Tanken var att män som inte redan var krigsplacerade, dvs med en ålder under 20 eller över 45 år skulle organisera avdelningar för att trygga hemorten mot plötsliga angrepp av fallskärmshoppare och sabotörer. Alla räknade med att …
Hemvärnsområdet var aktivt fram fram till 1986 då man efter en översyn slog ihop Turinge-Enhörna med Järna samt Hölö-Mörkö och kallade dessa för Öknebo hemvärnsområde. Nu bildades istället tre plutoner nämligen Turinge, Järna och Hölö. Hemvärnschefer 1976-1977 Allan Nordstedt 1977-1986 Nils-Åke Nilsson År 1979 bestod hemvärnsområdet av en stab samt tre grupper. Den totala styrkan var 42 man. Deras förstahandsuppgifter …
På krigsarkivet finns ytterst lite material från Enhörna hemvärnsområde. Ursprungligen tillhörde det Strängnäs försvarsområde (fo 43) och tillhörde Eskilstuna hemvärnskrets. Det hette då Ytterehörna-Överenhörna hemvärnsområde 433:18, men från den första juli 1967 överfördes det till fo 44 efter att Enhörna kommun kommit att tillhöra Södertälje. Enhörna hemvärnsområde verkade fram till 1976 då det efter en sammanslagning med Turinge hemvärnsområde …
Området bildades 1940 och hemvärnschefer var: 1940-1947 Erik Lundberg 1947-1952 Bror Mauritz Mattsson 1953-1958 Sten Åkerlind 1959-1965 Ernst Fahlén 1965-1977 Allan Nordstedt I planläggningen mot kuppföretag under tidigt 1950-tal skulle Turinge hemvärnsområde i första hand försvara två stycken mobiliseringsförråd, vid Ströpsta och Tingstaden. Nykvarns bangårdsområde, ett livsmedelsmagasin i cementfabriken 2,5 km sydsyd-öst Nykvarn samt ett mobiliseringsförråd vid Sundsvik. Uttrycket försvara skulle …
Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret. Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade. Skissen …
Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …
Redan i försvarsplanen från 1942 hade man planerat för att ett fientligt anfall skulle komma så överaskande att varken beredskapsorder eller akustiska larmsignaler skulle hinna startas. Man hade tagit fasta vad som hänt i Danmark då kriget snabbt hade brutit ut den nionde april 1940, när de tre tyska agenterna hade närmat sig den danska gränsposteringen under förevändningen att de …