Här fortsätter berättelsen om Södertälje hemvärn och dess utveckling under hösten 1940. Ett nytt taktiskt förslag har tillkommit där personalen vid Södertälje kanalverk ansluter sig till hemvärnet. Svårigheten att få ihop tillräckligt med vapen, och om övningen med landstormen den 19-20 oktober. Förslaget som lämnades den 31 oktober 1940 innebar några tillägg. Den mest påtagliga reformeringen var efter att Kungl …
Framför allt var det krigshändelserna i Finland under vintern 1939-1940 som var ögonöppnaren och initiativtagaren om ett hemvärn kom från folket själva. Tanken var att män som inte redan var krigsplacerade, dvs med en ålder under 20 eller över 45 år skulle organisera avdelningar för att trygga hemorten mot plötsliga angrepp av fallskärmshoppare och sabotörer. Alla räknade med att …
Hemvärnsområdet var aktivt fram fram till 1986 då man efter en översyn slog ihop Turinge-Enhörna med Järna samt Hölö-Mörkö och kallade dessa för Öknebo hemvärnsområde. Nu bildades istället tre plutoner nämligen Turinge, Järna och Hölö. Hemvärnschefer 1976-1977 Allan Nordstedt 1977-1986 Nils-Åke Nilsson År 1979 bestod hemvärnsområdet av en stab samt tre grupper. Den totala styrkan var 42 man. Deras förstahandsuppgifter …
På krigsarkivet finns ytterst lite material från Enhörna hemvärnsområde. Ursprungligen tillhörde det Strängnäs försvarsområde (fo 43) och tillhörde Eskilstuna hemvärnskrets. Det hette då Ytterehörna-Överenhörna hemvärnsområde 433:18, men från den första juli 1967 överfördes det till fo 44 efter att Enhörna kommun kommit att tillhöra Södertälje. Enhörna hemvärnsområde verkade fram till 1976 då det efter en sammanslagning med Turinge hemvärnsområde …
Området bildades 1940 och hemvärnschefer var: 1940-1947 Erik Lundberg 1947-1952 Bror Mauritz Mattsson 1953-1958 Sten Åkerlind 1959-1965 Ernst Fahlén 1965-1977 Allan Nordstedt I planläggningen mot kuppföretag under tidigt 1950-tal skulle Turinge hemvärnsområde i första hand försvara två stycken mobiliseringsförråd, vid Ströpsta och Tingstaden. Nykvarns bangårdsområde, ett livsmedelsmagasin i cementfabriken 2,5 km sydsyd-öst Nykvarn samt ett mobiliseringsförråd vid Sundsvik. Uttrycket försvara skulle …
Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret. Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade. Skissen …
Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …
I mitten av 1970-talet hade Södertälje hemvärnskrets ett antal skyddsföremål som vid beredskap eller krig skulle bevakas och i några fall även försvaras. Kretshemvärnschefen med stab skulle gruppera i Södertälje polisstation på Jovisgatan 5 och efter mobilisering i huvudcentralen i Badhusparken. Enhörna hemvärnsområde (uppgick efter 1976 i Turinge hemvärnsområde) skulle med en eller två grupper bevaka mobiliseringsförrådet i Årby. …
Redan i försvarsplanen från 1942 hade man planerat för att ett fientligt anfall skulle komma så överaskande att varken beredskapsorder eller akustiska larmsignaler skulle hinna startas. Man hade tagit fasta vad som hänt i Danmark då kriget snabbt hade brutit ut den nionde april 1940, när de tre tyska agenterna hade närmat sig den danska gränsposteringen under förevändningen att de …