Hemvärn

Hölö-Mörkö hemvärnsområde 1952-1986

År 1952 sammangår Hölö och Mörkö hemvärnsområden och blir ett hemvärnsområde, nämligen: Hölö-Mörkö (431:22) Från år 1954 införs ny numrering på hemvärnsområdet (4315).  Från den första juli 1971 ingick Hölö-Mörkö hemvärnsområde i Södertälje hemvärnskrets och Stockholms försvarsområde (fo 44) enligt en försvarsområdesorder (272).  Krigsuppgifter Krigsuppgiften vid högsta beredskap var att en grupp skulle bevaka landsvägsbron och Skansundets färjeläge skulle …

Läs mer

Hölö hemvärnsområde 1940-1951

Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:22. Samt under åren 1943-1951: 431:22.  Vid bildandet av hemvärnsområdet den andra augusti 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Erik Johansson vilken var född 13/6 1887 och verkade som lantbrukare i Hejsta. Det saknas för närvarande uppgifter om …

Läs mer

Mörkö hemvärnsområde 1940-1951

Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:23. Samt under åren 1943-1951: 431:23. Vid bildandet av hemvärnsområdet den 14 juni 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Hugo Abrahamsson vilken var född 4/11 1890 och verkade som lantbrukare i Höga på Mörkö. Det saknas för närvarande …

Läs mer

Eskilstuna hemvärnskrets 1943

Kretsen bildades när fd. Strängnäs hemvärnskrets delades upp i Malmköpings resp. Eskilstuna hemvärnskrets. Hemvärnsområde Hemvärnsbefälhavare Födelsedat Yrke/Titel Förordnad 433:1 Nästhulta hvo A.L. Jägerklou 1881-12-27 Inspektor 1940-07-03 433:2 Husby Rekarne hvo Helmer Bylin 1888-05-26 Folkskollärare 1940-07-30 433:3 Ärla hvo Richard Hasselkvist 1893-07-15 Byggn. Verkmästare 1940-06-14 433:4 Länna hvo Otto S. Öhlin 1888-04-09 Arrendator 1940-07-25 433:5 Åkers hvo Gunnar Lundquist 1894-07-26 …

Läs mer

Strängnäs hemvärnskrets 1940-1943

Strängnäs hemvärnskrets bildades 1940 och löd under Södermanlands inskrivningsområde (I 10). Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för dåvarande kretschefen Lennart Bernadotte. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, …

Läs mer

Taxinge hemvärnsområde 1940-1952

Tillhörde i begynnelsen Södermanlands inskrivningsområde (I 10) och Strängnäs hemvärnskrets. Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för dåvarande kretschefen Lennart Bernadotte. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, …

Läs mer

Nyköpings hemvärnskrets 1940-

Anledningen till att dåtidens hemvärnskretsar i Södertörn omnämns på denna sida, är att flera områden från beredskapsåren och framåt senare kom att tillhöra Södertälje alt. angränsade till. Exempel på detta är Hölö och Mörka hemvärnsområden. Nyköpings hemvärnskrets omfattade 24 stycken hemvärnsområden och tillhörde ursprungligen Nyköpings försvarsområde (senare Strängnäs försvarsområde (fo 43). Första hemvärnskretsbefälhavare var Ingmar Pontus Widebeck ✭ 11/8 …

Läs mer

Enhörna hemvärnsområde 1940-1975

Hemvärnsområdet bildades som de flesta andra hemvärnsområden år 1940. Dock kan man se, med hjälp av korrespondens mellan Rikshemvärnstaben och hemvärnschefen K.H. Gustavsson i september 1940, att organiseringen skedde något senare än vad det gjorde i övriga närliggande områden. Ursprungligen år 1940, ingick Ytterenhörna-Överenhörna hvo (10:71) som ett av hela 49 stycken hemvärnsområden i Strängnäs hemvärnskrets, vilka ingick i …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 9)

Episoder och kuriosa från 1940-talet Sent på hösten 1942 blev det en natt överraskande storlarm och Grödingeplutonerna skulle samlas till Uttrans järnvägsstation snarast. Det var kallt och snöglopp, så det tog en stund med cykel från Grödinge. Vid visitationen visade sig att plutonchefen, Ruben Andersson från Olberga, visserligen var korrekt klädd men han hade lackskor på fötterna. Vid närmare …

Läs mer

RÖNNINGE HEMVÄRNSOMRÅDE 1940-1945 (DEL 8)

Salems och Grödinge lottakårer En hemvärnsman är utbildad så att han tänker i en viss ordning. Först skall han se om sig själv och sin grupp, därefter fienden och vad den kan tänkas göra o.s.v. Till sist skall man tänka på mat. Det här är nog militärt riktigt och fungerar nog så också när den militära koktrossen ansvarar för …

Läs mer

+ Mer