Täcknamn Hunden

Jag har tidigare skrivit om anläggningen i Badparken som projekterades och byggdes mellan åren 1950-1954. Den var av hemlig natur och fick täcknamnet ”Hunden”. Den var framförallt avsedd som ledningsplats för Södertälje civilförsvarsområde, men innehöll även utrymme för flygvapnet och ett mindre befolkningsskyddsrum. Här kommer en sammanfattning av byggnationen som även innehåller några intressanta foton från början av byggnadsarbetet …

Läs merTäcknamn Hunden

Civilförsvarsskandalen

Det är Svenska Dagbladet som i början av 1988 på tidningens förstasida presenterar sitt avslöjande med rubrikerna  ”Södertäljes topphemligheter i protokoll”,  ”Krigsplanering offentlig” och ”Södertälje blottlagt vid krig”.  Nu nästan 30 år senare när vi är i slutet av 2016, så har planeringen återupptagits hos länsstyrelser och statliga myndigheter och MSB har i början av december uppmanat kommunerna att börja …

Läs merCivilförsvarsskandalen

Framskjutna enheter (FE)

Sektioner framskjuten enhet i Rosenlund. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Bergkonsult Sven Tyrén AB (1974).

I mars 1972 uppmanade länsstyrelsen kommunen att påbörja projektering av två skyddsrum för framskjutna enheter. Dessa anläggningar skulle lokaliseras i anslutning till vattentornen i Rosenlund respektive i Västergård. Civilförsvarsstyrelsen beslutade att de bägge anläggningarna skulle vara av typen FE 30-100 efter en grundläggande utredning och byggnadsprogram.     FE 30-100 var en en framskjuten enhet för 30 personer från räddningstjänsten. …

Läs merFramskjutna enheter (FE)

Civilförsvarets observationsplatser

Vattentornet i Fogdetorp som sedan en tid är inhägnat med kraftigt stängsel. Foto: Henrik Lindkvist (2016).

Eftersom vattentornen spelade en central roll även som observationsplatser så beskrivs dessa inledningsvis lite kort. De två vattentornen i Västergård och Rosenlund byggdes framförallt för att ge rätt och konstant vattentryck i ledningsnätet och fungerar även som reserv om det skulle bli ett större avbrott i tillförseln.     Ur säkerhetssynpunkt utgör dessa en sårbar del i vattenförsörjningen och skulle vid ett …

Läs merCivilförsvarets observationsplatser

Atomskyddsutställningen 1959

Under fem dagar i början av december 1959 arrangerade Södertäljeortens Civilförsvarsförening, Sveriges Civilförsvarsförbund, Försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi tillsammans en utställning i skyddsrummet, Badparken och i Societetssalongen. Man ville enligt pamfletten visa och lära allmänheten hur de skulle skydda sig vid ett atombombsanfall. Bl a berättades att ett vanligt källarutrymme i en villa skulle ge ett ganska gott strålningsskydd, …

Läs merAtomskyddsutställningen 1959

Södertälje sjukhus verkskydd

Redan 1938 hade Södertälje länslasarett planlagt industriluftskydd. I en betydligt senare upplaga av sjukhusets verkskyddsplanering (1979) ser man att ledningen bestod av 10 personer. Där ingick sjukhusdirektören som tillika var verkskyddschef, sedan hade man organiserat två verkskyddsledare, tre expeditionsbiträden, tre ordonnanser och en fordonsförare. Totalt var det 40 personer som skulle engageras i sjukhusets verkskydd.  Som uppehållsplatser grupperade man …

Läs merSödertälje sjukhus verkskydd

Allmänt om verkskydd

Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall.  Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar …

Läs merAllmänt om verkskydd

Skyddsrum för 2 500 personer

På länsstyrelsen inrådan gjordes i november månad år 1950 en planläggning över platser inom Södertälje stad, där fullträffsäkra skyddsrum skulle kunna förläggas. De tilltänkta skyddsrummen graderades efter angelägenhetsgrad, varvid ett skyddsrum i kvarteret Biet ansågs vara mest angeläget efter att byggnadskontoret genomfört geologiska undersökningar, borrningar med mera. Kravet på skyddsrummet var att det skulle kunna erbjuda plats för 2 …

Läs merSkyddsrum för 2 500 personer

Planerad utrymning

Efter kriget var en av de viktigaste civilförsvarsåtgärderna utrymning. I vissa sannolika militära operationsområden planades invasionsutrymning, och vid radioaktiv beläggning hade såkallad radiakutrymning tillkommit i planeringen. Statens möjlighet att ta egendom i anspråk vid krig eller krigsfara. Ett exempel på det är den då kommunägda Ekeby gård i Ytterenhörna som 1952 var planlagd av länsstyrelsen i Södermanland att vid krig …

Läs merPlanerad utrymning

Radioaktivitetsberedskap

Under 1960-talen hade civilförsvarssektionen hos länsstyrelsen i Stockholms län en beredskap för att mäta radioaktivitet. Man var orolig att radioaktivt stoft skulle nå Sverige, med anledning av att Sovjetunionen bedrev provsprängningar av kärnvapen på ögruppen Novaja Zemlja i norra ishavet. Bara under åren 1955-1962 provsprängdes sex kärnladdningar och proven fortsatte ända fram till år 1990. Totalt sprängdes 134 kärnladdningar, varav …

Läs merRadioaktivitetsberedskap