Bevakningskompani I.bevkomp LO 46a

När ordern om förstärkt försvarsberedskap kom söndagen den tredje september 1939, skulle ett markbevakningskompani från landstormen (I.bevkomp LO 46a) ombesörja bevakningen av ett antal skyddsföremål i Södertälje och dess närmaste omgivningar. 

Faksimil kungörelse i pressen om förstärkt försvarsberedskap den andra september 1939.

 

Källa: PORTRÄTTGALLERI FRÅN SÖDERMANLAND 1934 SKÅNETRYCKERIETS FÖRLAG MALMÖ

Platsbefälhavare i Södertälje under beredskapsåren var Landstormskapten Sven Algot Eugen Bergh. Som platsbefälhavare hade han det övergripande ansvaret för Södertäljes försvar och var även, under fyra års tid kompanichef för detta bevakningskompani. Han föddes 30 juni 1889 i Landskrona men var vid den här tiden bosatt i Östertälje. Civilt arbetade Algot som kontorschef vid Svenska Maskinverken. Han hade flera olika styrelseuppdrag; i Stockholms Landstormsförbund, vice ordförande i Södertälje Landstormsförening, vice ordförande i Södertörns västra skyttekrets och ordförande i Södertälje Skyttegille. Han arbetade med detaljplaneringen och bidrog mycket till kommunens försvarsförmåga både under beredskapsåren och en tid därefter. Algot avled på Lidingö 1962. En del av underlaget till den här texten kommer från en sammanfattning som han gjorde efter krigets slut.

Många av de inkallade vakterna som den söndagen utgick från kompaniet kunde till stor del inte själva ladda sina gevär, detta på grund av försvarets dekadensperiod efter första världskriget där de värnpliktiga fått tjänstgöra som handräckningspersonal utan någon vapenövning, i stor utsträckning gällde de sådana som överförts från marinen. Kvaliteten var även låg på de krigsplacerade underbefälen som till stor del bestod av utstraffade f.d. fast anställda. Kapten Bergh valde därför istället att ta in duktiga värnpliktiga som han rekryterade från 1914 års utbildningsklasser till underbefäl.

 

Skyddsföremålen

I maj 1940 skulle nedanstående objekt vaktas av bevakningskompaniet i Södertälje. Uppgiften kunde även vid mobilisering utföras av Södertälje stads hemvärn:

>>läs mer om detaljerna här gällande hemvärnets huvudsakliga uppgifter vid högsta beredskap läge A.

Skyddsföremålen och inom parantes angiven styrka (bef+manskap):

  • Transformatorstation Södertälje (1+8)

  • Landsvägsbro (1+9)

  • Sluss med landsvägsbro (1+8)

  • Södertälje Södra Norra ställverket (1+4)

  • Södertälje Södra Södra ställverket (1+4)

  • Södertälje Södra Omformarestation (1+4)

  • Södertälje Södra Järnvägsbro över kanal (2+16)

  • Södertälje uthamn Flottans oljedepå (1+4)

  • Ström. Järnvägsbro över kanal (1+4)

  • Södertälje, övervakning av samfärdseln (1+1+8+24)

  • Södertälje telefonstation (1+4)

  • AB Astra (2+8)

  • AB Svenska Maskinverken (2+8)

  • Tullinge, två tunnlar (2+12)

  • Rönninge, tre tunnlar (2+12)

  • Ström, två tunnlar (2+8)

  • Tumba Nitoglycerin AB (2+8)

  • Södertälje uthamn, övervakning av båtar (1+4)

  • Södertälje S, utkikspost i vattentorn     (3)

  • AB Centrifug (1+4)

  • Senare tillkom också AB Baltic som krigsproducerade stativ till kulsprutor, lavetter och riktmedel till luftvärnspjäser åt försvaret.

Efter en omorganisation 1940 uppdrogs linjerna för 9.bevkomp L1. Organisationsplanen var färdig när det stora pådraget kom i samband med Tysklands inmarsch i Danmark och Norge. Kompaniet kallades in den tolfte april 1940 och blev utrustat och vakterna stod redo vid samtliga skyddsföremål redan samma dag. Nu med bättre personal och större tillgång på officerare inom kompaniet. Dock var det långt i från tillfredställande. Ammunitionsbristen hindrade mera omfattade skjutövningar, då ingen övningsammunition fanns tillgänglig.

En inspektion utfördes 18 maj 1940, där övningar, förläggning och några av bevakningsavdelningarna vid kanalbron, Astrafabriken, telefonstationen samt tunneln och bron vid Ström kontrollerades av ansvariga från Stockholms försvarsområde. Utlåtandet var att posterna var både handfallna och okunniga om hur de skulle agera vid omhändertagandet av en obehörig, och därmed med riskerade att avväpnas av en motståndare.

Vid ett postställe hade teleledning till vakten anordnats tre dagar före inspektionen, men vaktchefen hade ännu inte ordnat ett användbart signalsystem. Signalsystemet mellan poster och vakt skulle i största utsträckning göras dubbelt, d vs dels med signalpipa och dels med teleledning.

Inga effektiva avspärrningar med taggtrådsstängsel eller dylikt hade gjorts. Några förberedelser för strid, som innebar val- eller befästande av stridsställningar hade gjorts. Runt 30 % av kompaniet hade inte tidigare någon utbildning att använda gevär.

Trots den svidande kritiken var utlåtandet från inspektören ändå ganska positivt:

”att kompanichefen med intresse, allvar och på ett vederhäftigt sätt skötte sitt uppdrag, men att utbildningsrutin ännu saknades”.

När landstormspolisen i juli 1942 övertagit ansvaret för bevakningen av en del av kompaniets skyddsföremål samt eliten av personalen överförts dit, tillfördes ny personal med avsevärt sämre kvalitet än tidigare. Av dessa blev senare ca 50 förklarade som odugliga till krigstjänst av förbandsläkaren.

I samband med omorganisationen den första oktober 1942 ändrades förbandets beteckning till 8.bevkomp L1 för att under år 1943 ändras till 6.bevkomp Fo 44. Kompaniet upphörde i samband med beredskapens avveckling.

Först under år 1943 erhöll kompaniet samtlig material enligt fältutrustningslistan. Kompaniet hade då, sedan materialen lagts i fältdepå ”förpuppats”.

 

Förläggning/Fältepå

En värnpliktig från Svea livgarde har fått punktering vid Läroverket under Mälaren runt som är en sträcka på 34 mil (1945).

 

Kompaniet hade sin förläggningen i Södertälje högre allmänna läroverk (nuv. Täljegymnasiet) där det samtidigt pågick skolundervisning. Intressekonflikter uppstod och i augusti 1941 flyttade kompaniet till luftvärnets förläggningsbaracker på Stockholmsberget och stannade där till hösten 1943. Ansvariga på Läroverkets hade klagat till Drätselkammaren att militären under sina två år orsakat avsevärd skada i annexbyggnaden och den nya och oanvända skolköksavdelningen som nu fullständigt behövde repareras.

 

Rosenborgs folkskola 1945. Där hade bevakningskompaniet både sin förläggning och fältdepå.

Efter kompaniets vistelse på Stockholmsberget flyttade man till den i mobiliseringsplanen fastställda förläggningen som var i Rosenborgs folkskola (nuv. Rosenborgsskolan). Även fältdepån som fanns på Frejagatan 19 flyttades till skolan då det visat sig vara problem med fukt som riskerade att skada eller förstöra utrustningen.

Skiss över källarvåningen där kompaniet hade matsal, dagrum, kök och livsmedelsförråd. Källa: KrA, Stockholms försvarsområde 1943.
Skiss över våning 1 där kompaniet hade förläggning (slutna del), vaktrum, Kompanichefens rum, Kompaniexpeditionen och brandmateriel. Källa: KrA, Stockholms försvarsområde 1943.
Skiss över fjärde våningen där kompaniet hade sin fältdepå. Källa: KrA, Stockholms försvarsområde 1943.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vakterna genomgick dagligen ett särskilt övningsprogram på två timmar som innehöll gymnastik, exercis samt vakt och posttjänst. En officer flyttade ständigt runt mellan de olika vakterna som instruktör och kontrollant. Särskild viktigt var det att öva postens förmåga att snabbt och rätt handla i oväntade situationer.

Tisdagen den 14 maj 1940 utspelar sig en händelse som aldrig blev helt uppklarad. Här beskrivs den i sin helhet av kompanichefen:

 

Kompch väcktes strax efter 24:00 av stabsfuriren. Han meddelade, att landsfogden i Nyköping per telefon meddelat, att omkring 600 tyska soldater voro på väg mot Södertälje S. stn. Vid mottelefonering bekräftades samtalet, men några närmare detaljer kunde ej erhållas. Jag lät omedelbart larma komp samt förstärkte bevakningen vid samtliga skyddsföremål vid och omkring järnvägen. Med komp lastbil transporterades ca en pluton ur slutna delen till Södertälje S. stn. där stridsställningar ordnades i närheten av stationen. Själv hade jag åkt i förväg. I förbifarten gjorde jag uppehåll vid Södertälje polisstation. Den jourhavande konstapeln meddelade, att till polisen ingått samma meddelande från Nyköping. Vid ankomsten till Södertälje S. uppsökte jag tåg- klareraren, som emellertid ej kände till någon tysktransport. Inte heller tågklareraren vid Stockholm C. hade någon kännedom om saken. Då ingenting inträffade återvände jag med den utsända plut till förläggningen omkring kl 04:00.

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: