Fastighetskontorets beredskap

Fastighetskontorets verksamhet skulle efter krigsorganisation i största möjliga mån bedrivas i samma former som under fred. Planläggningen skulle anpassa kontorets uppgifter, organisation och verksamhet till de förhållanden som skulle kunna råda under krig. Det uppgifter som vid krig skulle upphöra helt var ny-, om- och tillbyggnadsarbeten. Underhåll och installation på befintliga fastigheter skulle nedbringas till ett minimum om man skulle samtidigt inrätta verksamhet för avhjälpande av krigsskador samt hjälpa till vid röjningsarbete. Kontorets tekniska personal skulle också biträda allmänheten med råd och anvisningar när skyddsrummen skulle iordningställas.

Omflyttning av befolkningen

Någon utrymning planerades inte av kommunens invånare, inte heller skulle någon inflyttning från annan kommun ske. Däremot så fanns planer för en befolkningsomflyttning inom Södertälje tätort så att hela befolkningen skulle få tillgång till skyddsrum inom en rimlig förvarningstid på tre till fyra minuter. Beräkningar som gjorts visade att kommunen i krigstid skulle ha en befolkning på cirka 70 000 personer.

Källa: Södertälje stadsarkiv
Källa: Södertälje stadsarkiv

Vid beredskapslarm skulle fastighetschef, administrativ chef, teknisk chef, distriktscheferna och städchefen med omedelbar verkan inställa sig till fastighetskontorets arbetsplats på Gröndalsvägen 14-20. All personal skulle under beredskap och i krig arbeta kvar i de fredstida lokalerna.

Skolorna vid krig

Vissa skolor skulle utnyttjas för andra totalförsvarsändamål och andra skolor skulle undervisa i tvåskift. Det gjordes mycket detaljerade planer för varje skola i Södertälje.

Några exempel är skolan i Pershagen, därifrån skulle elever och undervisande personal flyttas till Ronnaskolan eller alternativt till Järna. Detta för att det var brist på skyddsrum i Pershagen. Ronnaskolan var på den här tiden också planerad som grupperingsplats hemskyddsgruppen, och var ett av många utdelningsställen för andningsskydd till 7 500 personer. Köket var förberett med reservkraftaggregat, så att skolan även vid elavbrott skulle fungera som utspisningsställe.

Genetaskolan skulle under beredskap och i krig tas i anspråk för annat totalförsvarsändamål. 175 stycken elever och 120 stycken personal skulle därför flyttas till Wasaskolan.

I Järna låg samtliga skolor utanför riskområdet. Undervisningen skulle därför bedrivas på vanligt sätt. Med undantag av att Pershagens elever och lärare eventuellt skulle tillkomma. Dessa skulle då fördelas inom Järnas rektorsområde. Efter mobilisering skulle Eneskolans kök laga två mål mat om dagen till civilförsvarsbasens 400 personer som var grupperade på Rudolf Steinerseminariet och till 60 personer i civilförsvarsstaben som var grupperad i bergrummet i Tveta. De skulle själva hämta maten. Även förskolorna omfattades av planen, vissa skulle ha öppet dygnet runt, andra skulle utrymmas på grund av brist på skyddsrum och ytterligare andra skulle få öka antalet barn. Några nya förskolor skulle inrättas på nya platser.