Enhörna hemvärnsområde (1967-1976)

Del av skissen som visar skyddsföremålet och olika posterna. Källa: KrA, Turinge hemvärnsområde (F2:1).

På krigsarkivet finns ytterst lite material från Enhörna hemvärnsområde. Ursprungligen tillhörde det Strängnäs försvarsområde (fo 43) och tillhörde Eskilstuna hemvärnskrets. Det hette då Ytterehörna-Överenhörna hemvärnsområde 433:18, men från den första juli 1967 överfördes det till fo 44 efter att Enhörna kommun kommit att tillhöra Södertälje. Enhörna hemvärnsområde verkade fram till 1976 då det efter en sammanslagning med Turinge hemvärnsområde …

Läs mer

Turinge hemvärnsområde (1940-1976)

Området bildades 1940 och hemvärnschefer var: 1940-1947 Erik Lundberg 1947-1952 Bror Mauritz Mattsson 1953-1958 Sten Åkerlind 1959-1965 Ernst Fahlén 1965-1977 Allan Nordstedt I planläggningen mot kuppföretag under tidigt 1950-tal skulle Turinge hemvärnsområde i första hand försvara två stycken mobiliseringsförråd, vid Ströpsta och Tingstaden. Nykvarns bangårdsområde, ett livsmedelsmagasin i cementfabriken 2,5 km sydsyd-öst Nykvarn samt ett mobiliseringsförråd vid Sundsvik. Uttrycket försvara skulle …

Läs mer

Framskjutna enheter (FE)

Sektioner framskjuten enhet i Rosenlund. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Bergkonsult Sven Tyrén AB (1974).

I mars 1972 uppmanade länsstyrelsen kommunen att påbörja projektering av två skyddsrum för framskjutna enheter. Dessa anläggningar skulle lokaliseras i anslutning till vattentornen i Rosenlund respektive i Västergård. Civilförsvarsstyrelsen beslutade att de bägge anläggningarna skulle vara av typen FE 30-100 efter en grundläggande utredning och byggnadsprogram.     FE 30-100 var en en framskjuten enhet för 30 personer från räddningstjänsten. …

Läs mer

Civilförsvarets observationsplatser

Vattentornet i Fogdetorp som sedan en tid är inhägnat med kraftigt stängsel. Foto: Henrik Lindkvist (2016).

Eftersom vattentornen spelade en central roll även som observationsplatser så beskrivs dessa inledningsvis lite kort. De två vattentornen i Västergård och Rosenlund byggdes framförallt för att ge rätt och konstant vattentryck i ledningsnätet och fungerar även som reserv om det skulle bli ett större avbrott i tillförseln.     Ur säkerhetssynpunkt utgör dessa en sårbar del i vattenförsörjningen och skulle vid ett …

Läs mer

Försvaret av Slussen

Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret.   Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade.   Skissen …

Läs mer

Lv 55, L 1 (Lv 430 Fo 44) – Luftvärnsställning Viksängen

Södertäljes första luftvärnsställning var placerad i nära anslutning till järnvägsbron. Under krigsåren utvecklades stridsställningar och värn samt ett antal baracker byggdes upp där det idag är en bilverkstad.    Redan 26 april 1939 tecknade Södertälje stad ett tioårigt avtal om att upplåta mark med Kungl. Maj:t och Kronan genom arméfördelningschefen, Erik Testrup i östra militärområdet. Staden upplät ett markområde …

Läs mer

Kanalkontorets skyddsrum

Under tidigt 1940-tal var kanalkontorets skyddsrum färdigt att använda för personal och poster som arbetade vid slussen. Efter att ingången under flera decennier varit överfylld grävdes dörren fram och skyddsrummet öppnades upp under en kort stund en solig vårdag 2016. Tack vare Janne Johansson som arbetar på Sjöfartsverket har jag fått tillgång till några bilder som visar hur det såg …

Läs mer

Spärrballonger på vift

En svärm på 120 stycken Engelska spärrballonger drev under hösten 1940 över nordsjön och in över södra sverige. Dessa orsakade omfattande skador på telefon- och kraftledningar.  Gasfyllda spärrballonger användes i England och Tyskland som en form av luftförsvar mot lågflygande fientligt flyg. Man tvingade med dessa upp angriparen på hög höjd, för att göra det svårare att träffa med …

Läs mer

Ls Backa

En tidig vårdag 2016 besökte jag Järna och platsen där jag hade misstankar om att luftbevakningsstation Backa hade varit belägen. Efter en kortare tur, utan att ha hittat något och påväg tillbaka träffar jag en man som sitter utanför sitt hus i solen. Jag chansar och frågar om han känner till något om ett gammalt torn från beredskapstiden. – jodå, …

Läs mer

Luftbevakningsstationer (ls)

Det var flygplanens intåg och luftslagen under första världskriget som skapade behovet av luftbevakning. Ursprungligen under 1920-talet sköttes luftbevakningen av landstormen som bestod av vapenföra män, i åldersklasserna 33-40 år, som inte redan tillhörde armén. Redan några år innan krigsutbrottet 1939 fanns en rikstäckande luftbevakning utbyggd. En särskild gren av armén kallad luftvärnet övertog från 1942 ansvaret för luftbevakningen. Den …

Läs mer