Under åren 1936 och 1937 diskuterades frågan om att inrätta ett statligt reservlager för importvaror, ursprungligen ur ett penningpolitiskt perspektiv. I takt med den globala politiska oron framstod dock även säkerhetsskäl som en viktig faktor. På grund av handelsöverskott och stark ekonomi ökade Sveriges guld- och valutareserver, och regeringen såg detta som en möjlighet att investera i lager för …
Rothugget skillnanden back och torpstugor intill almnäs station 1965 solbergatorpet norrbyvret Backa FortF bestämde vilka byggnader som skulle rivas och brännas. Utflavd. utförde detta 1968-69. Lövtorp
Denna luftvärnsställning bestod av två stycken 40 m.m. luftvärnsautomatkanoner och kom till i början av år 1940. Men det var först i början av år 1941 som den bemannades med personal från en annan luftvärnsställning i Nynäshamn (Lv 50). Först under slutet av år 1942 var alla värn m.m. i funktionsdugligt skick.
För att öka eldkraften mot lågt fientligt flyg, beslutade Försvarsstaben i november 1942 att ytterligare fyra st 20 mm luftvärnsautomatkanontroppar skulle organiseras inom Stockholms försvarsområde. Två av dessa troppar förlades till Saltsjöbaden samt två till Södertälje.
Tollareställningen på Värmdö var i september 1939 en av Stockholms fjorton grupperade förband av luftvärnskanon-batterier. Det bestod av tre stycken 7,5 cm kanoner. Kvar i dag är pjäsvärn, E-värn, och signalvärn format som en åtta samt ett manskapsskyddsrum (MS värn) som är plomberat. Barackerna och förråden är sedan länge borta. Det verkar inte som några stormhinder eller infanterivärn byggdes …
Så varför skriver jag om en luftvärnsställning som inte ligger i Södertälje? Anledningen är att det mesta, i Södertälje, är så raserat att inte mycket finns kvar att att titta på. Utforskningarna har därför utvidgats till Stockholms Län, åtminstone avseende luftvärnställningar. Denna ställning är mycket lik den som fanns på Stockholmsberget, i Södertälje, som jag skrivit om tidigare. Jag …
Förteckning över lv 10 stridsställningar 1939-1945 samt dess olika numreringar under åren.
År 1952 sammangår Hölö och Mörkö hemvärnsområden och blir ett hemvärnsområde, nämligen: Hölö-Mörkö (431:22) Från år 1954 införs ny numrering på hemvärnsområdet (4315). Från den första juli 1971 ingick Hölö-Mörkö hemvärnsområde i Södertälje hemvärnskrets och Stockholms försvarsområde (fo 44) enligt en försvarsområdesorder (272). Krigsuppgifter Krigsuppgiften vid högsta beredskap var att en grupp skulle bevaka landsvägsbron och Skansundets färjeläge skulle …
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:22. Samt under åren 1943-1951: 431:22. Vid bildandet av hemvärnsområdet den andra augusti 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Erik Johansson vilken var född 13/6 1887 och verkade som lantbrukare i Hejsta. Det saknas för närvarande uppgifter om …
Hemvärnsområdet organiserades under Södermanlands inskrivningsområde, senare Strängnäs försvarsområde (fo 43), och var en del i Nyköpings hemvärnskrets. Hemvärnsområdet numrerades mellan åren 1940-1942: 10:23. Samt under åren 1943-1951: 431:23. Vid bildandet av hemvärnsområdet den 14 juni 1940 tillförordnades den förste hemvärnschefen Hugo Abrahamsson vilken var född 4/11 1890 och verkade som lantbrukare i Höga på Mörkö. Det saknas för närvarande …
Här kommer fortsättning på det som jag under år 2016 skrev om kring Lv 431. Ett återbesök gjordes i början av maj år 2023 till den före detta luftvärnsställningen på bergshöjden invid Astras fabriker.
Kretsen bildades när fd. Strängnäs hemvärnskrets delades upp i Malmköpings resp. Eskilstuna hemvärnskrets. Hemvärnsområde Hemvärnsbefälhavare Födelsedat Yrke/Titel Förordnad 433:1 Nästhulta hvo A.L. Jägerklou 1881-12-27 Inspektor 1940-07-03 433:2 Husby Rekarne hvo Helmer Bylin 1888-05-26 Folkskollärare 1940-07-30 433:3 Ärla hvo Richard Hasselkvist 1893-07-15 Byggn. Verkmästare 1940-06-14 433:4 Länna hvo Otto S. Öhlin 1888-04-09 Arrendator 1940-07-25 433:5 Åkers hvo Gunnar Lundquist 1894-07-26 …
Det finns så mycket att berätta om Ing 1 i Almnäs. Den här texten bygger till stor del på information hämtad från tidningsartiklar, arkivhandlingar från krigsarkivet, Wikipedia och sist men inte minst den förträffliga boken om Svea ingenjörsrregemetes historia. Helt enorma byggnadssatsningar gjordes samtidigt både i Almnäs och i Kungsängen under 1960-talen. Arméstaben utförde rekognosering av området där nya …
Strängnäs hemvärnskrets bildades 1940 och löd under Södermanlands inskrivningsområde (I 10). Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för kretshemvärnsbefälhavaren. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, nämligen; Nyköping …
Tillhörde i begynnelsen Södermanlands inskrivningsområde (I 10) och Strängnäs hemvärnskrets. Här ingick hela 49 hemvärnsområden, vilket torde blivit en utmaning att leda för dåvarande kretschefen Lennart Bernadotte. Under 1942 års omorganisation infördes försvarsområden och därför ändrades indelningen i kretsar likaså. Strängnäs försvarsområde (fo 43) var nu uppdelat i tre ungefär lika stora kretsar med ca 25 hemvärnsområden per styck, …
Anledningen till att dåtidens hemvärnskretsar i Södertörn omnämns på denna sida, är att flera områden från beredskapsåren och framåt senare kom att tillhöra Södertälje alt. angränsade till. Exempel på detta är Hölö och Mörka hemvärnsområden. Nyköpings hemvärnskrets omfattade 24 stycken hemvärnsområden och tillhörde ursprungligen Nyköpings försvarsområde (senare Strängnäs försvarsområde (fo 43). Första hemvärnskretsbefälhavare var Ingmar Pontus Widebeck ✭ 11/8 …
Hemvärnsområdet bildades som de flesta andra hemvärnsområden år 1940. Dock kan man se, med hjälp av korrespondens mellan Rikshemvärnstaben och hemvärnschefen K.H. Gustavsson i september 1940, att organiseringen skedde något senare än vad det gjorde i övriga närliggande områden. Ursprungligen år 1940, ingick Ytterenhörna-Överenhörna hvo (10:71) som ett av hela 49 stycken hemvärnsområden i Strängnäs hemvärnskrets, vilka ingick i …
Lat, long 59.139218, 17.593499 Strax utanför Södertäljes stadskärna planerade civilförsvarsstyrelsen under tidigt 1960-tal för en ny huvudcentral för Södertäljes civilförsvarsområde. Anläggningen som kom att kallas Tordyveln var referensanläggning till flera liknande som kom att byggas runt om i landet, bland annat en av Sveriges kanske mest kända anläggningar, nämligen Elefanten i Sollentuna som Stockholms läns museum har dokumenterat under år …
Episoder och kuriosa från 1940-talet Sent på hösten 1942 blev det en natt överraskande storlarm och Grödingeplutonerna skulle samlas till Uttrans järnvägsstation snarast. Det var kallt och snöglopp, så det tog en stund med cykel från Grödinge. Vid visitationen visade sig att plutonchefen, Ruben Andersson från Olberga, visserligen var korrekt klädd men han hade lackskor på fötterna. Vid närmare …
Salems och Grödinge lottakårer En hemvärnsman är utbildad så att han tänker i en viss ordning. Först skall han se om sig själv och sin grupp, därefter fienden och vad den kan tänkas göra o.s.v. Till sist skall man tänka på mat. Det här är nog militärt riktigt och fungerar nog så också när den militära koktrossen ansvarar för …
Hemvärnets Stridsskola i Vällinge Historien om skolans tillkomst kan läsas i skolans egen redogörelse, här skall endast beröras samhörigheten mellan Grödinge-Salems hemvärn och skolan. Redan hösten 1942 deltog våra hemvärnsmän i arbetet med att röja upp kring huvudbyggnaden. Den var starkt förfallen, bl. a. växte träd mellan kalkstensplattorna på golvet och ut genom fönstren. Området kring byggnaden var igenvuxet. …
Ungdomsverksamheten Inom de båda Salemsplutonerna pågick fr.o.m. 1942 kontinuerlig ungdomsutbildning. Denna var under åren förlagd till Bergsholms gamla mangårdsbyggnad som låg cirka 100 meter väster om den nuvarande. Byggnaden, som var en timrad parstuga från 1700-talet, var en utmärkt förläggning för denna verksamhet. Terrängen runt om var öppen och lämplig för olika övningar. Byggnaden bestod av ett stort kök, …
Utbildning Nu, 40 år senare, kan man konstatera att i stort bedrevs utbildningen av den enskilde hemvärnsmannen, vapentjänsten, grupputbildningen och befälsutbildningen på i princip samma sätt som idag (1981 reds. Anm.). Vad som emellertid skiljer då från nu är att man inom själva gruppen arbetade annorlunda. Gruppchefen hade gruppen samlad omkring sig för kvällsstudier och vapentjänst, eller på skjutvallen …
Utrustning Den första övningen inom Rönninge hemvärnsområde genomfördes redan i juni 1940 i både Grödinge och Salem. Vid denna första övning hade endast gruppcheferna gevär m/96, som var ihoplånade från civilpersoner. Hemvärnschefen hade utrustats med pistol m/07. Detta betyder inte att övriga var obeväpnade, man hade plockat fram egna skyttegevär, salongsgevär, hagelbössor, älgstudsare och gamla remingtongevär. Uniformer saknades helt, …
Krigsuppgifter De krigsuppgifter som redovisas nedan kan förefalla för stora med hänsyn till hemvärnets utbildning och utrustning på 1940-talet. Efter 40 års verksamhet (år 1981 reds. anm.) kan man konstatera att det alltid varit så att hemvärnets uppgifter ligger i överkant på vår kapacitet. Detta är dock avsiktligt därför att man vet att vad som saknas i utbildning uppvägs …