Aktiebolaget W Dan Bergman

Många Södertäljebor som växte upp på 1950-1960-talen minns skyddsrummet och pjäsvärnen i och på Stockholmsberget, kanske lekte dom där? Men vad hade egentligen dessa anläggningar för tillämpning från början? Vem uppförde dem? Var det Wedaverken, Bofors eller var det Krigsmakten? Hade de något med luftvärnsbatteriet ovanpå berget att göra, eller var det kanske ett industriluftskyddsrum som uppfördes under andra världskriget?

 

Skissen visar var ingångarna (1) och (2) till bergrummet var belägna. Dessa plomberades på uppdrag av kommunen under juli 2014.
Skissen visar var ingångarna (1) och (2) till bergrummet var belägna innan de plomberades på uppdrag av kommunen under juli 2014.

 

sthlm_berget_2015
De bägge ingångarna var borta när bilden togs i mars 2015. Foto: H. Lindkvist.

 

Efterforskningar som jag gjort i arkiven angående detta bergsskyddsrum har visat att det hela har sin början i januari 1940, när företaget AB W. Dan Bergman planerade att bygga en ny gjuteribyggnad inom den dåvarande fabriksanläggningen, och därmed ökade produktionen med nästan fördubblad kapacitet. Under 1939 hade AB Bofors köpt upp W. Dan Bergmans Aluminium- och Metallgjuteri som firman då hette, och ombildat den till ett aktiebolag, med W. Dan Bergman som verkställande direktör. I och med detta uppkom behovet av ett luftskyddsrum. Företaget ställde därför frågan till Södertälje stad om det fick spränga in ett skyddsrum i berget sydväst om fabriksområdet, och i närheten av den dåvarande transformatorkiosken, som var placerad vid stadsäga nr 288.

Karta över fabrikstomten 1937-1942. Källa: Tidningen B-Pilen 1960 nr 3.
Karta över fabrikstomten 1937-1942. Källa: Tidningen B-Pilen 1960 nr 3.

Drätselkammaren beslutade kort därefter att upplåta marken, och menade att det heller inte i framtiden skulle möta något hinder, vid en framtida bebyggelse av området, och man var därför villig att utan kostnad upplåta mark (stadsäga nr 203) för skyddsrummet, man hade dock som villkor att det skulle gälla under en begränsad tid av tio år.

Ett komplett skyddsrum byggdes av företaget AB ASA under år 1940. En ingångstunnel sprängdes in i berget, och ett utrymme gjordes med gassluss och skyddsrum. Tydligen så anlades också en reservutgång via en lucka, men detta vet jag inget mer om, den kan ha tagits bort under åren som gått. Kostnaden för detta när det byggdes var 15 500 kronor, och då ingick luftreningsaggregat, reservbelysning, vattenbehållare samt torrklosetter. Tyvärr har det hittills inte gått att finna någon ritning över hur denna anläggning var planlagd.

Skyddsrummet utökas

På luftskyddschefens begäran inhägnades industriområdet med ett staket under slutet av 1942. Eftersom det var en begäran från stadens myndigheter, tyckte W. Dan Bergman att företaget i gengäld skulle få disponera området mellan kontoret och landsvägen för cyckel och bilparkering. Företaget lämnade också den andra november 1942 in en ansökan till byggnadskontoret om att få utvidga det nuvarande skyddsrummet från 150 till 300 personer. Verksamheten hade på bara några år ökats så pass mycket att det var av stor vikt att kunna erbjuda skydd åt personalen.

Fabriksområdet inhägnat är inhägnat på bilden som är från 1943. Till vänster i bild skymtar en bit av berget där skyddsrummet låg. Fotograf okänd, källa Tekniska museet.
Fabriksområdet inhägnat är inhägnat på bilden som är från 1943. Till vänster i bild skymtar en bit av berget där skyddsrummet låg. Fotograf okänd, källa Tekniska museet.

Vad hände sedan?

Det är svårt att säga när detta övergavs men i en skyddsrumsplan från 1983 finns det med, och plats anges för 150 personer (röd prick).

Källa: Civilförsvarsstyrelsens arkiv / Tekniska byrån.
Källa: Civilförsvarsstyrelsens arkiv / Tekniska byrån.

 

En bra bit in på 2000-talet stod de gamla ståldörrarna till bergrummet öppna, och även om dessa inte var speciellt lätta att urskilja i vegetationen som sakta men säkert tagit över utanför ingångarna, så medförde det att ungdomar samlades där, och onödig skadegörelse såsom klotter och glaskross blev ett faktum. Att skyddsrummet blev känt via forumet flashback.se gjorde inte saken bättre. Kommunen blev efter detta tvungna att försegla dörrarna med kraftiga bandjärn. Trots det gjordes flera försökt till intrång, och Mats Hansson, säkerhetssamordnare på Södertälje kommun, berättar att man under sommaren 2014 blev tvungna att permanent plombera ingångarna på grund av detta.

 

Bilderna föreställer de bägge förseglade dörrarna Foto: Henrik Lindkvist (2011).
Bilderna föreställer de bägge förseglade dörrarna Foto: Henrik Lindkvist (2011).

 

Ingången som är märkt med nummer ett på skissen, var utförd i 90 graders vinkel, och var förmodligen den senare del som tillkom av skyddsrummet.

Inne i skyddsrummet fanns luftreningsaggregat med både handdrift och motordrift, dock utan gas- och dimfilter.

På väggen i skyddsrummet fanns en skylt med förhållningsregler som de skyddsbehövande skulle rätta sig efter vid vistelse i skyddsrummet.

  • Bemöda eder om ett lugnt och behärskat uppträdande.
  • Förhåll eder stilla.
  • Föregå edra kamrater med ett gott exempel.
  • Lyd ovillkorligen den utsedde ordningsmannen.
  • Är ni iförd gasmask – tag av den då Ni går in i skyddsrummet.
  • Observera att nedgasade persedlar icke få införas i skyddsrum utan föregående sanering.
  • Intag omedelbart anvisad plats.
  • Rökning samt tändande av tändstickor eller annat brännbart förbjudas.
  • Utrymning av skyddsrummet sker först efter tillsägelse av ordningsmannen, sedan denne erhållit meddelande att faran är över.
  • Kom ihåg att panikstämning försvårar möjligheterna att göra luftskyddet effektivt.

 

 

Pilar av något slag. Foto: Benkar.se (2008).
Pilar av något slag. Foto: Benkar.se (2008).

 

Mörkläggningsfärg. Foto: Benkar.se (2008).
Mörkläggningsfärg. Foto: Benkar.se (2008).

 

Miljön inuti utrymmena var inte den bästa, mest på grund av fukt och att mycket organiskt materiel hade lämnats kvar från luftskyddstiden. Allt ifrån brandskyddsutrustning, till stora färgburkar med mörkläggningsfärg. Det är dock oklart om materielen som fanns där inne förblev kvar efter plomberingen eller om det städades bort innan. Benkar.se har varit i utrymmet och berättar om känslan under ett besök i april 2008.

-vi bara väntade på att allt skulle rasa ihop.

 

Sådär 70 år efter att skyddsrummet uppfördes. Miljön var inte något vidare bra. Rost, mögel i alla dess former och en massa bråte. Förmodligen har traktens ungdomar också bidragit till att påskynda förfallet. Foto: Benkar.se (2008).
Sådär 70 år efter att skyddsrummet uppfördes. Miljön var inte något vidare bra. Rost, mögel i alla dess former och en massa bråte. Förmodligen har traktens ungdomar också bidragit till att påskynda förfallet. Foto: Benkar.se (2008).

Det enda som idag finns kvar är en skyddskur i betong, som vid det här laget är rätt sargad. Dörren har någon lyft av och slängt på marken vid mitt besök våren 2015. Jag misstänker att denna har haft någon form av anknytning till fabriksområdet nedanför då man har ett bra övervakande öga härifrån.

 

Foto: H. Lindkvist (2015).
Foto: H. Lindkvist (2015).

Om du vet mer om detta eller har bilder så tar jag gärna emot information, skriv en kommentar i fältet nedan.