Fastighetskontorets beredskap

Fastighetskontorets verksamhet skulle efter krigsorganisation i största möjliga mån bedrivas i samma former som under fred. Planläggningen skulle anpassa kontorets uppgifter, organisation och verksamhet till de förhållanden som skulle kunna råda under krig. Det uppgifter som vid krig skulle upphöra helt var ny-, om- och tillbyggnadsarbeten. Underhåll och installation på befintliga fastigheter skulle nedbringas till ett minimum om man …

Läs merFastighetskontorets beredskap

Kommunal beredskap under 1980-talet

Riksdagen bestämde under våren 1982 att kommunerna skulle ta över ledningen av civilförsvaret på lokal nivå under beredskap och i krig samt planläggningsansvaret. I riksdagsbeslut 1984 ändrades civilförsvarslagen för att 1982 års försvarsbeslut skulle kunna genomföras. I propositionen 1984/84:49 lämnas riktlinjer hur planläggningen skulle gå till. Regeringen framhöll att  samordningen inom totalförsvaret för befolkningens och samhällsverksamhetens överlevande skulle kunna …

Läs merKommunal beredskap under 1980-talet

HC Hunden 1960-

Redan i början på 1960-talet konstaterade Länsstyrelsen att anläggningen hade för lågt skyddsvärde, och var illa placerad eftersom den var centralt belägen. Anläggningen användes dock under några årtionden till, fast för lite andra ändamål. April 1962 hölls ett möte i anläggningen, med många närvarande, bl a från F 18, Fortifikationsförvaltningen, KBAB, Södertälje stad och Civilförsvarsstyrelsen. Av protokollet framgår t ex vilket rum som skulle disponeras …

Läs merHC Hunden 1960-

Säkerheten i ledningscentraler

I civilförsvarsstyrelsens föreskrifter om säkerhetstjänst vid ledningscentraler av 1965 års upplaga, beskrivs hur säkerhetsarbetet ska utformas vid ledningscentraler. Redan i början på 1950-talet utformades ett antal föreskrifter bl a om publicitet kring civilförsvarets bergrumsanläggningar och sekretess i samband med projektering. Säkerhetstänkandet hade skärpts sedan det tidiga 1940-talet då man till och med lät ortspressen och allmänheten få delaktighet i …

Läs merSäkerheten i ledningscentraler

Södertälje kommuns driftvärn

Planeringen med att inrätta ett driftvärn i Södertälje kommun började under år 1981 efter att Kretshemvärnschefen, P O Jacobson tagit kontakt med kommunstyrelsens ordförande. En arbetsgrupp tillsattes som skulle se över hur kuppberedskap och bevakning av de kommunala anläggningarna skulle läggas upp. Sammantaget, så bedömde man att det fanns ett 20-tal objekt i kommunen, varav Södertälje hemvärnskrets möjligen skulle …

Läs merSödertälje kommuns driftvärn

Hamnarnas luftskydd

Hamnkapten Tore Carlsson ansvarade för luftskyddet av Mälarehamnen, Saltsjöhamnen och Uthamnen vilka skulle organiseras med en personalstyrka på 24 personer uppdelade på tre patruller, en i vardera hamn. Man förflyttade sig mellan hamnområdets olika delarna på cyklar, men under luftskyddstillstånd var det bestämt att en droskbil skulle ställas till förfogande för hamnchefen. Personalen som fick utbildning i brandtjänst och …

Läs merHamnarnas luftskydd

Hc Hunden 1950-1959

Under 1949 lämnade Civilförsvarsstyrelsen nya direktiv och typritningar för ett antal olika fullträffsäkra skyddsrumsanläggningar och civilförsvarscentraler, både friliggande och i berg. För Södertäljes del behövde den gamla civilförsvarscentralen moderniseras, få en bättre skyddsnivå och utökas storleksmässigt. Under projekteringen och när den var i bruk benämndes den med kodnamnet HUNDEN.    1) Ingång från Badparken med närskydd och ingångstunnel med stötvågsfälla …

Läs merHc Hunden 1950-1959

Om driftvärnet

Driftvärnet var anställda som med vapen skulle skydda och försvara sina arbeten och arbetsplatser. Det första driftvärnet bildades efter ett riksdagsbeslut inom byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) i mitten av 1944. BRB omfattade byggbranschen och var uppbyggd av bygg-, maskin-, installations- och konsultföretag genom avtal med staten. Försvarsmakten hade i fredstid överenskommelse med så många företag som möjligt och organiserade och förberedde …

Läs merOm driftvärnet

Allmänt om skyddsrum

I byggnadschef Torsten Johnson utlåtande från 1938 beskrevs förutom skyddsrummen för luftskyddsledning att fyra stycken offentliga skyddsrum skulle byggas och att de skulle vara avsedda att skydda allmänheten, med en placering i nära anslutning till  livligt trafikerade gator, torg och andra öppna platser. Luftskyddsinspektionens rekommendationer var att offentliga skyddsrum helst skulle vara insprängda i berg. För Södertäljes del planerades …

Läs merAllmänt om skyddsrum

Luftskyddscentralen i Badparken

En luftskyddscentral var en skyddad ledningsplats där luftskyddets stabspersonal samlades för att leda och samordna det civila samhället i händelse av kris- eller krigssituation. Södertälje stads luftskyddschef, stadsfiskal Petrus Sundin påtalade år 1938 till Drätselkammaren att det fanns stora behov av att få till stånd en central för luftskyddets personal i Södertälje. Hittills hade den lokala luftskyddsledningen haft ett …

Läs merLuftskyddscentralen i Badparken