Framskjutna enheter (FE)

Sektioner framskjuten enhet i Rosenlund. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Bergkonsult Sven Tyrén AB (1974).

I mars 1972 uppmanade länsstyrelsen kommunen att påbörja projektering av två skyddsrum för framskjutna enheter. Dessa anläggningar skulle lokaliseras i anslutning till vattentornen i Rosenlund respektive i Västergård. Civilförsvarsstyrelsen beslutade att de bägge anläggningarna skulle vara av typen FE 30-100 efter en grundläggande utredning och byggnadsprogram.     FE 30-100 var en en framskjuten enhet för 30 personer från räddningstjänsten. … Läs mer

Civilförsvarets observationsplatser

Vattentornet i Fogdetorp som sedan en tid är inhägnat med kraftigt stängsel. Foto: Henrik Lindkvist (2016).

Eftersom vattentornen spelade en central roll även som observationsplatser så beskrivs dessa inledningsvis lite kort. De två vattentornen i Västergård och Rosenlund byggdes framförallt för att ge rätt och konstant vattentryck i ledningsnätet och fungerar även som reserv om det skulle bli ett större avbrott i tillförseln.     Ur säkerhetssynpunkt utgör dessa en sårbar del i vattenförsörjningen och skulle vid ett … Läs mer

Försvaret av Slussen

Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret.   Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade.   Skissen … Läs mer

Lv 55, L 1 (Lv 430 Fo 44) – Luftvärnsställning Viksängen

Södertäljes första luftvärnsställning var placerad i nära anslutning till järnvägsbron. Under krigsåren utvecklades stridsställningar och värn samt ett antal baracker byggdes upp där det idag är en bilverkstad.    Redan 26 april 1939 tecknade Södertälje stad ett tioårigt avtal om att upplåta mark med Kungl. Maj:t och Kronan genom arméfördelningschefen, Erik Testrup i östra militärområdet. Staden upplät ett markområde … Läs mer

Kanalkontorets skyddsrum

Under tidigt 1940-tal var kanalkontorets skyddsrum färdigt att använda för personal och poster som arbetade vid slussen. Efter att ingången under flera decennier varit överfylld grävdes dörren fram och skyddsrummet öppnades upp under en kort stund en solig vårdag 2016. Tack vare Janne Johansson som arbetar på Sjöfartsverket har jag fått tillgång till några bilder som visar hur det såg … Läs mer

Spärrballonger på vift

En svärm på 120 stycken Engelska spärrballonger drev under hösten 1940 över nordsjön och in över södra sverige. Dessa orsakade omfattande skador på telefon- och kraftledningar.  Gasfyllda spärrballonger användes i England och Tyskland som en form av luftförsvar mot lågflygande fientligt flyg. Man tvingade med dessa upp angriparen på hög höjd, för att göra det svårare att träffa med … Läs mer

Ls Backa

En tidig vårdag 2016 besökte jag Järna och platsen där jag hade misstankar om att luftbevakningsstation Backa hade varit belägen. Efter en kortare tur, utan att ha hittat något och påväg tillbaka träffar jag en man som sitter utanför sitt hus i solen. Jag chansar och frågar om han känner till något om ett gammalt torn från beredskapstiden. – jodå, … Läs mer

Luftbevakningsstationer (ls)

Det var flygplanens intåg och luftslagen under första världskriget som skapade behovet av luftbevakning. Ursprungligen under 1920-talet sköttes luftbevakningen av landstormen som bestod av vapenföra män, i åldersklasserna 33-40 år, som inte redan tillhörde armén. Redan några år innan krigsutbrottet 1939 fanns en rikstäckande luftbevakning utbyggd. En särskild gren av armén kallad luftvärnet övertog från 1942 ansvaret för luftbevakningen. Den … Läs mer

Ls Torpa

Luftbevakningsstation (ls) Torpa Luftbevakningsstationen i Torpa stod färdig att använda i slutet av augusti 1941. Den bestod av ett ca tio meter högt observationstorn av träkonstruktion och en närliggande barack för personalen som arbetade där. Idag finns inga spår kvar, varken av baracken eller tornet vilka revs i slutet av 1960-talet.   Det var från början inte klart var … Läs mer

Södertäljes luftvärnsställningar

Juli 1937 gjorde Försvarsstabens luftvärnsavdelning en noggrann inventering i hela landet, där man skulle bedöma vilka orter som var i behov av luftvärn. Utgångspunkten var att alla orter skulle anses ha samma läge inom landet, men ett antal olika parametrar skulle bedömas utifrån kommunens befolkningsmängd, om det fanns militära anläggningar inom orten eller viktiga kraft- och elverk samt bensin- … Läs mer