Krigsbroar över kanalen

Om landsvägs- eller slussbron hade fördärvats fanns under kriget en strategi att kunna bygga upp två reservbroar på beställning av platsbefälhavaren. Det var hamnkapten Tor Carlsson och hans anställda som skulle utföra förbindelsen.   Bägge broarna skulle byggas upp efter samma princip. En träbro byggd på färjor och pråmar, som skulle förankras och stagas med wire och tågvirke även grova …

Läs merKrigsbroar över kanalen

Södertäljes spärrförsvar under kriget

Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …

Läs merSödertäljes spärrförsvar under kriget

Uppgifter för hemvärn och civilförsvarspolis

I mitten av 1970-talet hade Södertälje hemvärnskrets ett antal skyddsföremål som vid beredskap eller krig skulle bevakas och i några fall även försvaras. Kretshemvärnschefen med stab skulle gruppera i Södertälje polisstation på Jovisgatan 5 och efter mobilisering i huvudcentralen i Badhusparken. Enhörna hemvärnsområde (uppgick efter 1976 i Turinge hemvärnsområde) skulle med en eller två grupper bevaka mobiliseringsförrådet i Årby. …

Läs merUppgifter för hemvärn och civilförsvarspolis

Kuppberedskap i hemvärnskretsen

Redan i försvarsplanen från 1942 hade man planerat för att ett fientligt anfall skulle komma så överaskande att varken beredskapsorder eller akustiska larmsignaler skulle hinna startas. Man hade tagit fasta vad som hänt i Danmark då kriget snabbt hade brutit ut den nionde april 1940, när de tre tyska agenterna hade närmat sig den danska gränsposteringen under förevändningen att de …

Läs merKuppberedskap i hemvärnskretsen

Centrallager för drivmedel i Taxinge

Redan under 1930-talet diskuterades frågan om att lagra bränslen i Sverige. Dåvarande rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap föreslog 1934 att den som importerar brännoljor också skulle vara skyldig att hålla ett lager, motsvarande minst 30 procent av det föregående årets import. År 1937 föreslog rikskommissionen vidare att man snarast skulle undersöka möjligheterna att anskaffa bombsäkra lagerutrymmen för flytande bränsle genom …

Läs merCentrallager för drivmedel i Taxinge

Södertäljeortens luftvärnskommitté

Folket här hemma blev oroliga när kriget flyttade nära våra egna gränser, detta efter att Stalin nekats att annektera vissa platser i Finland. Sovjet hade under slutet av november 1939 börjat flygbomba civila mål i bl a huvudstaden Helsingfors. Sverige drog nytta av erfarenheterna därifrån, som visade att det civila luftskyddet med skyddsrum och annat också var i behov …

Läs merSödertäljeortens luftvärnskommitté

Södertälje kommuns driftvärn

Planeringen med att inrätta ett driftvärn i Södertälje kommun började under år 1981 efter att Kretshemvärnschefen, P O Jacobson tagit kontakt med kommunstyrelsens ordförande. En arbetsgrupp tillsattes som skulle se över hur kuppberedskap och bevakning av de kommunala anläggningarna skulle läggas upp. Sammantaget, så bedömde man att det fanns ett 20-tal objekt i kommunen, varav Södertälje hemvärnskrets möjligen skulle …

Läs merSödertälje kommuns driftvärn

Om driftvärnet

Driftvärnet var anställda som med vapen skulle skydda och försvara sina arbeten och arbetsplatser. Det första driftvärnet bildades efter ett riksdagsbeslut inom byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) i mitten av 1944. BRB omfattade byggbranschen och var uppbyggd av bygg-, maskin-, installations- och konsultföretag genom avtal med staten. Försvarsmakten hade i fredstid överenskommelse med så många företag som möjligt och organiserade och förberedde …

Läs merOm driftvärnet