Västertälje hemvärnsområde bildades i maj 1940 och tillhörde Järna hemvärnskrets. Socknarna Västertälje, Tveta och Turinge ingick i kompaniet. I Västertälje ingick framförallt Geneta, Karlhov, Lina och Ronna. Vid tillkomsten 1940 var Johan Vilhelm Gehlert, kamrer från Nibble i Nykvarn hemvärnschef. Därefter Erik Lundberg, som sedermera var chef i Turinge hemvärnsområde från oktober 1941. Intresset att bli hemvärnsman var stort …
När ordern om förstärkt försvarsberedskap kom söndagen den tredje september 1939, skulle ett markbevakningskompani från landstormen (I.bevkomp LO 46a) ombesörja bevakningen av ett antal skyddsföremål i Södertälje och dess närmaste omgivningar. Platsbefälhavare i Södertälje under beredskapsåren var Landstormskapten Sven Algot Eugen Bergh. Som platsbefälhavare hade han det övergripande ansvaret för Södertäljes försvar och var även, under fyra års tid …
Det har varit problematiskt att finna dokumentation efter Järna hemvärnskrets och det två ingående hemvärnsområdena. Lyckligtvis finns en liten del protokoll bevarade i Södertäljes föreningsarkiv, det är dock oklart om dessa är kompletta. I krigsarkivets bestånd har jag endast funnit några få handlingar inom Stockholms försvarsområdes hemvärnsavdelning samt i beredskapsverket. Några ledtrådar har också gått att finna i Södertälje …
Berättelsen fortsätter här med några från Södertälje hemvärn utvalda händelser under året 1942. Se även tidigare delar I, II, III, IV och V. Hälsoläget i hemvärnet Efter att ett antal dödsfall skett bland hemvärnsmän i landet bestämde arméchefen att alla hemvärnsmän som överskridit värnpliktsåldern på 43 år var tvungna att lämna en hälsodeklaration som skulle granskas av militärläkare. Det var 35 hemvärnsmän …
Berättelsen om Södertälje hemvärn fortsätter i kronologisk ordning (se även föregående del I, II, III, IV). Den här artikeln handlar om några utvalda delar som ägde rum under år 1941. Chefen för Södertälje hemvärnsområde, Sten Simonsson skapar en ny taktisk plan som i stora drag ligger till grund för kommande års försvarsplaner. Den bygger på ett antal beredskapsgrader, och beskriver i sin …
Här kommer fortsättningen (se även föregående del I, II och III) om Södertälje hemvärns utveckling under beredskapsåren. Nu är vi inne på slutet av 1940 och början av 1941. Här beskrivs något litet om uppstarten av Södertälje hemvärns Garantförening och försvarsplanerna med spärrförsvaret. Södertälje hemvärns Garantförening bildas Hemvärnschefen skrev ett brev i början av december till överstelöjtanten Alf Sandmark …
Intresset har varit stort när det gäller de tidigare artiklarna, I och II om hemvärnet i Södertälje och dess uppkomst. Kanske för att det ligger i tiden att återigen förbereda ett folkligt förankrat försvar. Här kommer därför del III som handlar om gruppchefsutbildningar, godsägarnas blockeringsförberedelser mot luftlandsättningar och sist men inte minst kompaniets sammansättning, som kanske framförallt är av intresse för Södertäljebor som …
Här fortsätter berättelsen om Södertälje hemvärn och dess utveckling under hösten 1940. Ett nytt taktiskt förslag har tillkommit där personalen vid Södertälje kanalverk ansluter sig till hemvärnet. Svårigheten att få ihop tillräckligt med vapen, och om övningen med landstormen den 19-20 oktober. Förslaget som lämnades den 31 oktober 1940 innebar några tillägg. Den mest påtagliga reformeringen var efter att Kungl …
Framför allt var det krigshändelserna i Finland under vintern 1939-1940 som var ögonöppnaren och initiativtagaren om ett hemvärn kom från folket själva. Tanken var att män som inte redan var krigsplacerade, dvs med en ålder under 20 eller över 45 år skulle organisera avdelningar för att trygga hemorten mot plötsliga angrepp av fallskärmshoppare och sabotörer. Alla räknade med att …
Inte många känner till att det i Almnäs (ungefär där skjutbanorna idag ligger) under slutet av andra världskriget var planerat för ett interneringsläger av ett större antal tyska soldater. Med anledning av krigets utveckling under hösten 1944 började nämligen en ström av flyktingar komma söder och österifrån och Utrikesdepartementet (UD) utfärdade därför beslut att eventuell tysk militär personal skulle interneras. Man …
Från den lilla bergshöjden i södra delen av Södertälje blickar vi ut över transformatorstationen en sommardag 2016. Transformatorstationen var ett av de 30-tal skyddsföremål som skulle värnas under 1940-talet. Även närliggande Aktiebolaget Baltic verkstäder var extra skyddsvärda, kanske på grund av att de tillverkade material åt krigsmakten. AB Baltic började sin verksamhet 1906 med att tillverka separatorer, men under …
Sommaren 1940 rekognoscerade fortifikationsofficeren B. Myhrström från Östra militärområdet tillsammans med Södertäljes byggnadschef, ett område som på fältkartan låg 350 meter norr om ”R” i Rosenborg för att där sätta upp ett luftvärnsbatteri, med andra ord handlar denna artikel om Stockholmsberget. Planen för Södertäljes luftförsvar var att en cirka tre meter bred tillfartsväg skulle anläggas från den befintliga vägen och …
Hemvärnsområdet var aktivt fram fram till 1986 då man efter en översyn slog ihop Turinge-Enhörna med Järna samt Hölö-Mörkö och kallade dessa för Öknebo hemvärnsområde. Nu bildades istället tre plutoner nämligen Turinge, Järna och Hölö. Hemvärnschefer 1976-1977 Allan Nordstedt 1977-1986 Nils-Åke Nilsson År 1979 bestod hemvärnsområdet av en stab samt tre grupper. Den totala styrkan var 42 man. Deras förstahandsuppgifter …
På krigsarkivet finns ytterst lite material från Enhörna hemvärnsområde. Ursprungligen tillhörde det Strängnäs försvarsområde (fo 43) och tillhörde Eskilstuna hemvärnskrets. Det hette då Ytterehörna-Överenhörna hemvärnsområde 433:18, men från den första juli 1967 överfördes det till fo 44 efter att Enhörna kommun kommit att tillhöra Södertälje. Enhörna hemvärnsområde verkade fram till 1976 då det efter en sammanslagning med Turinge hemvärnsområde …
Området bildades 1940 och hemvärnschefer var: 1940-1947 Erik Lundberg 1947-1952 Bror Mauritz Mattsson 1953-1958 Sten Åkerlind 1959-1965 Ernst Fahlén 1965-1977 Allan Nordstedt I planläggningen mot kuppföretag under tidigt 1950-tal skulle Turinge hemvärnsområde i första hand försvara två stycken mobiliseringsförråd, vid Ströpsta och Tingstaden. Nykvarns bangårdsområde, ett livsmedelsmagasin i cementfabriken 2,5 km sydsyd-öst Nykvarn samt ett mobiliseringsförråd vid Sundsvik. Uttrycket försvara skulle …
Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret. Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade. Skissen …
Södertäljes första luftvärnsställning var placerad i nära anslutning till järnvägsbron. Under krigsåren utvecklades stridsställningar och värn samt ett antal baracker byggdes upp där det idag är en bilverkstad.
En tidig vårdag 2016 besökte jag Järna och platsen där jag hade misstankar om att luftbevakningsstation Backa hade varit belägen. Efter en kortare tur, utan att ha hittat något och påväg tillbaka träffar jag en man som sitter utanför sitt hus i solen. Jag chansar och frågar om han känner till något om ett gammalt torn från beredskapstiden. – jodå, …
Det var flygplanens intåg och luftslagen under första världskriget som skapade behovet av luftbevakning. Ursprungligen under 1920-talet sköttes luftbevakningen av landstormen som bestod av vapenföra män, i åldersklasserna 33-40 år, som inte redan tillhörde armén. Redan några år innan krigsutbrottet 1939 fanns en rikstäckande luftbevakning utbyggd. En särskild gren av armén kallad luftvärnet övertog från 1942 ansvaret för luftbevakningen. Den …
Luftbevakningsstation (ls) Torpa Luftbevakningsstationen i Torpa stod färdig att använda i slutet av augusti 1941. Den bestod av ett ca tio meter högt observationstorn av träkonstruktion och en närliggande barack för personalen som arbetade där. Idag finns inga spår kvar, varken av baracken eller tornet vilka revs i slutet av 1960-talet. Det var från början inte klart var …
Luftvärn utplacerade på minst fem olika ställen i Södertälje och ett i Järna. Klicka på respektive plats för mer information. Benämning och ungefärligt läge Numrering under tiden Anteckning 3/9 1939 – 31/3 1940 1/4 1940 – 24/8 1941 25/8 1941 – 30/6 1944 Efter 1/7 1944 Stockholmsberget – 25 25 60 3 st 7,5 cm luftvärnskanoner, 1 st lvksp. Viksängen (SJ bro) …
En av stadens fem luftvärnsställningar var placerade på berget Blå backe, även kallat Astraberget, eftersom det låg nära Astras fabriker. Benämningen under kriget var lv 56, och ändrades senare till lv 431. Där tjänstgjorde ett femtiotal soldater och officerare som var beredda på att det värsta skulle hända. Det hela har sin början under våren 1940, då IV. militärområdet kontaktade kommunen …
Om landsvägs- eller slussbron hade fördärvats fanns under kriget en strategi att kunna bygga upp två reservbroar på beställning av platsbefälhavaren. Det var hamnkapten Tor Carlsson och hans anställda som skulle utföra förbindelsen. Bägge broarna skulle byggas upp efter samma princip. En träbro byggd på färjor och pråmar, som skulle förankras och stagas med wire och tågvirke även grova trädstammar …
Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …
I mitten av 1970-talet hade Södertälje hemvärnskrets ett antal skyddsföremål som vid beredskap eller krig skulle bevakas och i några fall även försvaras. Kretshemvärnschefen med stab skulle gruppera i Södertälje polisstation på Jovisgatan 5 och efter mobilisering i huvudcentralen i Badhusparken. Enhörna hemvärnsområde (uppgick efter 1976 i Turinge hemvärnsområde) skulle med en eller två grupper bevaka mobiliseringsförrådet i Årby. …