Turinge-Enhörna hemvärnsområde (1976-1986)

Hemvärnsområdet var aktivt fram fram till 1986 då man efter en översyn slog ihop Turinge-Enhörna med Järna samt Hölö-Mörkö och kallade dessa för Öknebo hemvärnsområde. Nu bildades istället tre plutoner nämligen Turinge, Järna och Hölö. Hemvärnschefer var: 1976-1977 Allan Nordstedt 1977-1986 Nils-Åke Nilsson 1979 bestod hemvärnsområdet av en stab samt tre grupper. Den totala styrkan var 42 man. Deras förstahandsuppgifter …

Läs merTuringe-Enhörna hemvärnsområde (1976-1986)

Enhörna hemvärnsområde (1967-1976)

Del av skissen som visar skyddsföremålet och olika posterna. Källa: KrA, Turinge hemvärnsområde (F2:1).

På krigsarkivet finns ytterst lite material från Enhörna hemvärnsområde. Ursprungligen tillhörde det Strängnäs försvarsområde (fo 43) och tillhörde Eskilstuna hemvärnskrets. Det hette då Ytterehörna-Överenhörna hemvärnsområde 433:18, men från den första juli 1967 överfördes det till fo 44 efter att Enhörna kommun kommit att tillhöra Södertälje. Enhörna hemvärnsområde verkade fram till 1976 då det efter en sammanslagning med Turinge hemvärnsområde …

Läs merEnhörna hemvärnsområde (1967-1976)

Turinge hemvärnsområde (1940-1976)

Området bildades 1940 och hemvärnschefer var: 1940-1947 Erik Lundberg 1947-1952 Bror Mauritz Mattsson 1953-1958 Sten Åkerlind 1959-1965 Ernst Fahlén 1965-1977 Allan Nordstedt I planläggningen mot kuppföretag under tidigt 1950-tal skulle Turinge hemvärnsområde i första hand försvara två stycken mobiliseringsförråd, vid Ströpsta och Tingstaden. Nykvarns bangårdsområde, ett livsmedelsmagasin i cementfabriken 2,5 km sydsyd-öst Nykvarn samt ett mobiliseringsförråd vid Sundsvik. Uttrycket försvara skulle …

Läs merTuringe hemvärnsområde (1940-1976)

Försvaret av Slussen

Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret.   Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade.   Skissen …

Läs merFörsvaret av Slussen

Lv 55, L 1 (Lv 430 Fo 44) – Luftvärnsställning Viksängen

Södertäljes första luftvärnsställning var placerad i nära anslutning till järnvägsbron. Under krigsåren utvecklades stridsställningar och värn samt ett antal baracker byggdes upp där det idag är en bilverkstad.    Redan 26 april 1939 tecknade Södertälje stad ett tioårigt avtal om att upplåta mark med Kungl. Maj:t och Kronan genom arméfördelningschefen, Erik Testrup i östra militärområdet. Staden upplät ett markområde …

Läs merLv 55, L 1 (Lv 430 Fo 44) – Luftvärnsställning Viksängen

Ls Backa

En tidig vårdag 2016 besökte jag Järna och platsen där jag hade misstankar om att luftbevakningsstation Backa hade varit belägen. Efter en kortare tur, utan att ha hittat något och påväg tillbaka träffar jag en man som sitter utanför sitt hus i solen. Jag chansar och frågar om han känner till något om ett gammalt torn från beredskapstiden. – jodå, …

Läs merLs Backa

Luftbevakningsstationer (ls)

Det var flygplanens intåg och luftslagen under första världskriget som skapade behovet av luftbevakning. Ursprungligen under 1920-talet sköttes luftbevakningen av landstormen som bestod av vapenföra män, i åldersklasserna 33-40 år, som inte redan tillhörde armén. Redan några år innan krigsutbrottet 1939 fanns en rikstäckande luftbevakning utbyggd. En särskild gren av armén kallad luftvärnet övertog från 1942 ansvaret för luftbevakningen. Den …

Läs merLuftbevakningsstationer (ls)

Ls Torpa

Luftbevakningsstation (ls) Torpa Luftbevakningsstationen i Torpa stod färdig att använda i slutet av augusti 1941. Den bestod av ett ca tio meter högt observationstorn av träkonstruktion och en närliggande barack för personalen som arbetade där. Idag finns inga spår kvar, varken av baracken eller tornet vilka revs i slutet av 1960-talet.   Det var från början inte klart var …

Läs merLs Torpa

Södertäljes luftvärnsställningar

Juli 1937 gjorde Försvarsstabens luftvärnsavdelning en noggrann inventering i hela landet, där man skulle bedöma vilka orter som var i behov av luftvärn. Utgångspunkten var att alla orter skulle anses ha samma läge inom landet, men ett antal olika parametrar skulle bedömas utifrån kommunens befolkningsmängd, om det fanns militära anläggningar inom orten eller viktiga kraft- och elverk samt bensin- …

Läs merSödertäljes luftvärnsställningar

Lv 56, L 1 (Lv 431 Fo 44) – Luftvärnsställning Blå backe

En av stadens fem luftvärnsställningar var placerade på berget Blå backe, även kallat Astraberget, eftersom det låg nära Astras fabriker. Benämningen under kriget var lv 56, och ändrades senare till lv 431. Där tjänstgjorde ett femtiotal soldater och officerare som var beredda på att det värsta skulle hända.  Det hela har sin början under våren 1940, då IV. militärområdet kontaktade kommunen …

Läs merLv 56, L 1 (Lv 431 Fo 44) – Luftvärnsställning Blå backe