Försvaret av Slussen

Under beredskapsåren var det planerat att en befästningsgrupp bestående av nästan en hel pluton från 81:a cykelskyttekompaniet tillsammans med verkshemvärnet (senare driftvärnet) från kanalverket skulle försvara slussen och ställningarna på Slussholmen. För detta ändamål byggdes ett antal fasta befästningar som en del i kanalförsvaret.   Så här var försvarsarrangemangen på den västra sidan av kanalen vid slussen anordnade.   Skissen …

Läs merFörsvaret av Slussen

Södertäljes spärrförsvar under kriget

Bro och spärrförsvaret hade till uppgift att förhindra luftlandsatta fientliga truppers framryckning mot stadens centrala delar. I planläggningen delades bro- och spärrförsvaret upp i ett inre och yttre försvar. Det inre skulle ansluta till landsvägsbroarna och järnvägsbron över Södertälje kanal samt broarna vid Ström, medan det yttre i 1942 års försvarsplan anslöt sig till St. Ritorp – Ekensberg – …

Läs merSödertäljes spärrförsvar under kriget

Uppgifter för hemvärn och civilförsvarspolis

I mitten av 1970-talet hade Södertälje hemvärnskrets ett antal skyddsföremål som vid beredskap eller krig skulle bevakas och i några fall även försvaras. Kretshemvärnschefen med stab skulle gruppera i Södertälje polisstation på Jovisgatan 5 och efter mobilisering i huvudcentralen i Badhusparken. Enhörna hemvärnsområde (uppgick efter 1976 i Turinge hemvärnsområde) skulle med en eller två grupper bevaka mobiliseringsförrådet i Årby. …

Läs merUppgifter för hemvärn och civilförsvarspolis

Kuppberedskap i hemvärnskretsen

Redan i försvarsplanen från 1942 hade man planerat för att ett fientligt anfall skulle komma så överaskande att varken beredskapsorder eller akustiska larmsignaler skulle hinna startas. Man hade tagit fasta vad som hänt i Danmark då kriget snabbt hade brutit ut den nionde april 1940, när de tre tyska agenterna hade närmat sig den danska gränsposteringen under förevändningen att de …

Läs merKuppberedskap i hemvärnskretsen