Offentliga skyddsrum under kriget

De flesta offentliga skyddsrum var under kriget anordnade som splitterskydd av betongrör och som skyddsvärn. Luftskyddsinspektionen ville att de provisoriska skyddsvärnen, när det var möjligt, successivt skulle bytas mot normalskyddsrum i befintliga byggnader. Luftskyddsinspektionen besiktigade under hösten 1942 skyddsrummet i kvarteret Tratten nummer fem. En av skyddsrummets begränsningsväggar var av trä, och de anmodade därför att den istället skulle utföras av …

Läs merOffentliga skyddsrum under kriget

Södertälje sjukhus verkskydd

Redan 1938 hade Södertälje länslasarett planlagt industriluftskydd. I en betydligt senare upplaga av sjukhusets verkskyddsplanering (1979) ser man att ledningen bestod av 10 personer. Där ingick sjukhusdirektören som tillika var verkskyddschef, sedan hade man organiserat två verkskyddsledare, tre expeditionsbiträden, tre ordonnanser och en fordonsförare. Totalt var det 40 personer som skulle engageras i sjukhusets verkskydd.  Som uppehållsplatser grupperade man …

Läs merSödertälje sjukhus verkskydd

Allmänt om verkskydd

Huvuduppgiften för civilförsvaret var att planlägga och verkställa åtgärder för att skydda och rädda liv och egendom vid fientliga anfall.  Verkskyddet skulle komplettera det allmänna civilförsvaret och hade som huvuduppgift i händelse av skadegörelse eller fientligt anfall att samla och samordna de resurser som krävdes för att hjälpa nödställda och begränsa skador på egendomen. Verkskyddet skulle också bevaka anläggningar …

Läs merAllmänt om verkskydd

Skyddsrum för 2 500 personer

På länsstyrelsen inrådan gjordes i november månad år 1950 en planläggning över platser inom Södertälje stad, där fullträffsäkra skyddsrum skulle kunna förläggas. De tilltänkta skyddsrummen graderades efter angelägenhetsgrad, varvid ett skyddsrum i kvarteret Biet ansågs vara mest angeläget efter att byggnadskontoret genomfört geologiska undersökningar, borrningar med mera. Kravet på skyddsrummet var att det skulle kunna erbjuda plats för 2 …

Läs merSkyddsrum för 2 500 personer

Luftskyddet i Järna municipalsamhälle

Järna betraktades i slutet av 1939 som en luftskyddsort, innan hade luftskyddsinspektionen endast klassificerat orten som ett luftskyddsföremål. Beslutet kom efter överläggningar och en framställan till Konungen. Ganska omgående påbörjades en utredning för att planera offentliga skyddsrum och en ny luftskyddscentral. 1941 gjordes en inspektion av den dåvarande luftskyddscentralen i Högvalla där man bedömde att den inte längre var …

Läs merLuftskyddet i Järna municipalsamhälle

Planerad utrymning

Efter kriget var en av de viktigaste civilförsvarsåtgärderna utrymning. I vissa sannolika militära operationsområden planades invasionsutrymning, och vid radioaktiv beläggning hade såkallad radiakutrymning tillkommit i planeringen. Statens möjlighet att ta egendom i anspråk vid krig eller krigsfara. Ett exempel på det är den då kommunägda Ekeby gård i Ytterenhörna som 1952 var planlagd av länsstyrelsen i Södermanland att vid krig …

Läs merPlanerad utrymning

Utrymningstjänsten

Utrymning planerades för alla luftskyddsorter av Luftkyddsinspektionen och efter 1940 av Statens utrymningskommission som skulle leda utrymning av civilbefolkningen samt förbereda åtgärder för att ta emot en mera omfattande flyktinginvasion. Om Sverige skulle dras in i krig räknade man med att många städer och industrisamhällen skulle bli utsatta för flygangrepp. Därför planerade man för att barn, blivande mödrar (som väntar …

Läs merUtrymningstjänsten

Aktiebolaget W Dan Bergman

Fabriksområdet inhägnat är inhägnat på bilden som är från 1943. Till vänster i bild skymtar en bit av berget där skyddsrummet låg. Fotograf okänd, källa Tekniska museet.

Många Södertäljebor som växte upp på 1950-1960-talen minns skyddsrummet och pjäsvärnen i och på Stockholmsberget, kanske lekte dom där? Men vad hade egentligen dessa anläggningar för tillämpning från början? Vem uppförde dem? Var det Wedaverken, Bofors eller var det Krigsmakten? Hade de något med luftvärnsbatteriet ovanpå berget att göra, eller var det kanske ett industriluftskyddsrum som uppfördes under andra …

Läs merAktiebolaget W Dan Bergman

Reparationstjänsten

Elektricitetsverket, Vattenverket och gasverket skulle förbereda skyddsåtgärder för driften, med provisoriska anläggningar och reservmateriel som skulle förtecknas och lagras. Beredskap skulle finnas att kunna koppla bort starkströmsledningar, och omkoppla till andra kraftverk om det egna blivit förstört. För Södertälje stads del, så hade byggnadschefen Torsten Johnson i fredstid planlagt åtgärder för drift av vatten-, gas- och elverk samt för …

Läs merReparationstjänsten

Radioaktivitetsberedskap

Under 1960-talen hade civilförsvarssektionen hos länsstyrelsen i Stockholms län en beredskap för att mäta radioaktivitet. Man var orolig att radioaktivt stoft skulle nå Sverige, med anledning av att Sovjetunionen bedrev provsprängningar av kärnvapen på ögruppen Novaja Zemlja i norra ishavet. Bara under åren 1955-1962 provsprängdes sex kärnladdningar och proven fortsatte ända fram till år 1990. Totalt sprängdes 134 kärnladdningar, varav …

Läs merRadioaktivitetsberedskap